Privata företag sätter högre fjärrvärmepriser än kommunala bolag. Skillnaderna kan inte förklaras av tekniska förutsättningar, utan av starkare vinstintressen. Hela prisskillnaden förklaras av skillnader i de fasta årliga avgifterna som kunderna betalar till fjärrvärmebolagen.
I en ny studie som bygger på ett unikt datamaterial från Energimarknadsinspektionen under åren 2012–2023, visar jag att privatägda fjärrvärmeföretag tar ut omkring sju procent högre priser än sina kommunala motsvarigheter. Skillnaden beror helt på den fasta avgiften, medan den rörliga delen är i stort sett densamma oavsett ägarform.
Marknad utan prisreglering
Trots att fjärrvärmen står för över hälften av uppvärmningen i Sverige och utgörs av lokala monopol saknas prisreglering. Indirekt konkurrens uppstår enbart genom elbaserade uppvärmningsalternativ, vilket gör att många fjärrvärmebolag, särskilt de privata, sätter fjärrvärmepriser som ligger strax under priset för elbaserad uppvärmning.
Fasta avgifter driver upp priserna i privata fjärrvärmenät
För att uppskatta prisskillnaden mellan privata och kommunala nät används regressionsanalys, vilket gör det möjligt att kontrollera för kostnadsdrivande faktorer som nätverkslängd per kund, levererad energi, samt bränslemix. De flesta fjärrvärmebolag tillämpar så kallade tvåpartstariffer, vilka består av en fast årlig avgift samt ett rörligt pris som beror på förbrukningen. Studien visar att hela prisskillnaden mellan privat och kommunal drift uppstår i den fasta avgiften, som är i genomsnitt 35 procent högre i privatägda nät. För en normalstor villa innebär detta omkring 1000 kronor mer per år i uppvärmningskostnad. Vidare, visar resultaten att utländskt ägande är förknippat med ett ytterligare prispåslag i jämförelse med svenskt privat ägande.
En kompletterande analys av bolagens bokslut visar att privata företag också har väsentligt högre vinstmarginaler, utan att kapitalkostnaderna skiljer sig nämnvärt mellan ägarformer.
Mindre priskänsliga kunder drabbas mest
Störst prispåslag återfinns hos flerfamiljshus och kommersiella fastigheter, som ofta ligger i urbana miljöer där alternativen till fjärrvärme ofta är mindre kostnadseffektiva. För småhus är prisskillnaden mindre, vilket indikerar att kundernas priskänslighet påverkar företagens prissättning.
Kommuner bör avstå från att sälja ut sina fjärrvärmenät
Resultaten visar att marknadskrafterna inte pressar ner priserna i den avreglerade fjärrvärmemarknaden. Tvärtom, verkar privata ägare använda sina lokala monopol för att ta ut högre fasta avgifter och därmed högre vinster. Mest problematiskt är detta vid utländskt ägande, där vinsterna förs ut ur landet.
För kommuner som överväger att sälja sina nät är slutsatsen tydlig: Det kortsiktigt ökade budgetutrymme som en försäljningsintäkt möjliggör kommer att följas av långsiktigt högre priser för hushåll och företag, och bör därmed undvikas.
