Många svenska företag upplever i dag kompetensbrist och söker därför arbetskraft utanför EU. Samtidigt vet vi relativt lite om vad som driver företags benägenhet att faktiskt ansöka om arbetstillstånd för tredjelandsmedborgare. Denna studie finner att chefers bakgrund påverkar detta strategiska beslut.
Svenska företag söker i allt större utsträckning personal från länder utanför EU. Utvecklingen sammanhänger med upplevd arbetskraftsbrist inom många yrkesområden och ökad internationell konkurrens om talanger. Mycket lite är dock känt om vad som driver företagen att ansöka om arbetstillstånd för tredjelandsmedborgare.
Genom att länka samman data från Statistiska centralbyrån och Migrationsverket analyserar studien alla svenska privata företag med minst två anställda under perioden 2013–2021. Särskilt fokus läggs på om förekomsten av chefer födda utomlands, och i synnerhet utanför Europa, ökar sannolikheten att företaget ansöker om arbetstillstånd.
Tydlig koppling mellan chefers ursprung och företagens ansökningar
Studien visar att företag med utlandsfödda chefer, särskilt på högre chefsnivåer, är betydligt mer benägna att ansöka om arbetstillstånd för tredjelandsmedborgare. Effekten är robust även när hänsyn tas till andra faktorer som företagsstorlek, utbildningsnivå hos personalen och regional arbetslöshet. Möjliga förklaringar är att chefer med utländsk bakgrund har större internationella nätverk, färre kulturella hinder eller är mer benägna att värdera utländsk arbetskraft.
Bidrag till forskning om mångfald och migration
Tidigare forskning har visat att beslutsfattares identitet kan påverka vilka individer som rekryteras. Denna studie går längre genom att koppla chefers bakgrund till själva processen att ansöka om arbetstillstånd – en institutionell mekanism som avgör vem som ens övervägs för anställning. Studien bidrar därmed till forskningen om hur mångfald inom ledarskap påverkar arbetsmarknadsintegration och tillgång till global kompetens.
Policyimplikationer: mångfald i ledarskap påverkar migration
Resultaten har viktiga policyimplikationer. De visar att mångfald i företagsledningar inte bara påverkar vem som anställs, utan också hur företag strategiskt interagerar med regelverk kring arbetskraftsinvandring. Detta kan vara relevant för framtida migrationspolitik, särskilt om syftet är att underlätta global rekrytering i kunskapsintensiva branscher.
