Vi undersöker hur yrkesexponering mot generativ AI kan komma att påverka könslönegapet i Sverige. I dag arbetar kvinnor i större utsträckning än män i yrken som väntas påverkas av generativ AI. Denna yrkessortering tyder på att könslönegapet kommer att påverkas av AI och simuleringar visar att gapet i många scenarier riskerar att öka.
Generativ AI, dvs AI-teknik som kan skapa innehåll som text, bild, kod, ljud och video, väntas ha stor påverkan på arbetsmarknaden genom att automatisera kognitiva arbetsuppgifter och omforma yrkesstrukturer. Denna studie undersöker hur yrkessortering av kvinnor och män före ChatGPT:s lansering hänger samman med förväntad AI-exponering och om detta kan tänkas komma att påverka lönegap mellan kvinnor och män. Vi analyserar inte hur yrkesstrukturen på arbetsmarknaden kan komma att förändras framöver, utan fokuserar på hur yrkessorteringen mellan kvinnor och män såg ut 2021, före ChatGPT:s lansering, och vad detta kan innebära för könslönegapet.
Kvinnor mer exponerade
Med hjälp av omfattande registerdata för 2021 finner vi att kvinnor är överrepresenterade i yrken som väntas påverkas i hög grad av AI, såsom yrken inom ekonomi, juridik, administration och utbildning. I de minst exponerade yrkena, till exempel inom bygg- och mineralutvinning, utgör kvinnor cirka 20 procent av arbetstagarna, medan andelen överstiger 60 procent i de mest exponerade. Även när vi beaktar sortering baserat på utbildning, erfarenhet, bransch och företag kvarstår en tydlig skillnad i exponering mellan kvinnor och män.
Risk för ökat könslönegap
Genom enkla simuleringar uppskattar vi hur könslönegapet kan utvecklas under olika antaganden om hur AI kan påverka löner beroende på om teknologin används som en ersättande eller kompletterande kraft. Om generativ AI i framtiden leder till lägre löner i de mest exponerade yrkena där generativ AI kan användas för att automatisera uppgifter, riskerar kvinnor att drabbas oproportionerligt hårt, vilket vidgar könslönegapet. Våra simuleringar visar att även måttliga negativa löneeffekter i yrken med hög exponering kan öka könslönegapet. Om generativ AI i stället höjer lönerna i samtliga yrken kan gapet minska, men de flesta scenarier pekar på risk för ökad ojämlikhet.
Policyimplikationer
Våra resultat understryker vikten av att förstå hur ny teknologi samverkar med befintliga strukturer på arbetsmarknaden. Eftersom kvinnor idag i högre grad än män arbetar i yrken som väntas påverkas av generativ AI, finns en risk att könslönegapet på den svenska arbetsmarknaden blir större. Detta belyser att jämställdhetspolitiken kan komma att få en allt större betydelse i takt med att generativ AI får genomslag på den svenska arbetsmarknaden.
