Denna studie utnyttjar en svensk rättspraxis vid rattfylleri för att analysera effekten av fängelsestraffets längd. Resultaten visar att en månads fängelse minskar återfall i brott med cirka 80 procent, oavsett kön eller om straffet i stället avtjänas med fotboja.
Avskräcker strafflängd från att begå nya brott? Vi undersöker detta genom att utnyttja ett utmärkande drag i svensk rättstillämpning vid rattfylleri: under 1,0 promille döms ingen till fängelse, medan straffdagarna i genomsnitt ökar i stort sett linjärt med promillehalten över denna gräns. Med hjälp av data på knappt 80 000 rattfylleridömda under perioden 2008–2022, kan vi skatta en dos–respons-effekt av utdömda dagar i fängelse på återfall i brottslighet med en sinnrik metod.
Fängelse minskar återfall
Vi finner att återfall i brottslighet i genomsnitt minskar för varje ytterligare dag en person blir dömd till fängelse. Utvärderat som en ytterligare månads fängelse minskar återfall i brott med cirka 80 procent jämfört med om en jämförbar person fått böter i stället. Återfallen är inte bara färre för rattfylleri utan syns för många brottstyper: trafikrelaterade brott, däribland rattfylleri, står för ungefär hälften av effekten, narkotikabrott med en tredjedel, och våldsbrott och stöld med en femtedel. Minskningen är bestående i minst fem år, och är likartad för män och kvinnor. Effekten är dessutom lika stor när straffet i stället avtjänas med elektronisk övervakning, vilket talar för att det är straffets hårdhet, vilket avgörs av domstolens beslut, snarare än anstaltsmiljön som driver resultaten.
Stark effekt för förstagångsförbrytare
Stora avskräckningseffekter uppstår sannolikt eftersom vi studerar ”vanliga” förstagångsförbrytare snarare än kroniska återfallsförbrytare. Dessutom är negativa sidoeffekter – kriminella nätverk, jobbförluster etc. – begränsade i denna svenska kontext.
