Varje år bidrar kapitalinkomster till ökad inkomstspridning. Men hur påverkas inkomstfördelningen över längre tidsperioder? Denna studie visar att kapitalinkomster i Sverige hade en svagt utjämnande effekt på långsiktig ojämlikhet under perioden 1991–2006, men att de därefter tydligt har bidragit till ökade skillnader.
Sedan början av 1980-talet har den årliga inkomstspridningen i Sverige ökat. De senaste decenniernas ökade inkomstspridning i Sverige förklaras till stor del av kapitalinkomster. Men när inkomster summeras över längre tidsperioder än ett år, har ökningen inte varit lika omfattande. Förklaringen till detta är att viss variation i människors inkomster från år till år jämnar ut sig när inkomster summeras under längre tidsperioder.
Det är dock inte självklart hur kapitalinkomster påverkar den långsiktiga inkomstfördelningen, alltså när inkomster summeras under mer än ett års tid. Om det är samma personer som år efter år har höga kapitalinkomster kommer kapitalinkomsterna att öka även den långsiktiga ojämlikheten. Men om kapitalinkomster är jämnt spridda över befolkningen kan de utjämna den långsiktiga inkomstfördelningen även om de ökar spridningen på årsbasis.
Exemplet bostadsförsäljningar
Reavinster från bostadsförsäljningar är ett exempel på kapitalinkomster som ökar den årliga inkomstspridningen, särskilt under perioder när bostäder ökar i pris över tid. Men de flesta gör bostadsförsäljningar mer sällan än varje år. Om många i befolkningen vid minst något tillfälle i livet säljer en bostad jämnar effekten på inkomstfördelningen ut sig med tiden, och den långsiktiga inkomstspridningen kan förbli oförändrad eller öka måttligt.
Förändrade samband
För att förstå hur kapitalinkomster påverkar den långsiktiga inkomstojämlikheten analyserar vi två tidsperioder: 1991–2006 och 2007–2021. Vi visar att kapitalinkomster hade en svagt utjämnande effekt på långsiktig ojämlikhet under perioden 1991–2006, men att de därefter har bidragit tydligt till ökade inkomstskillnader.
En central förklaring till skillnaderna mellan perioderna är att sambandet mellan kapitalinkomster och andra inkomster förändrats. Under 1990-talet var sambandet negativt, vilket betyder att kapitalinkomster ofta gick till personer med lägre arbetsinkomster. Efter 2006 har sambandet blivit positivt och stärks över tid. Kapitalinkomsterna har därmed i ökande grad tillfallit personer som också har höga inkomster från arbete.
Skatter tänkbar förklaring
En möjlig förklaring är skattereformer som skapat större incitament att omvandla arbetsinkomster till lågbeskattade kapitalinkomster, framför allt bland företagare som själva kan styra sina utdelningar.
Studien visar att kapitalinkomster kan påverka årlig och långsiktig ojämlikhet på olika sätt – och att dessa effekter kan förändras över tid. För att förstå kapitalinkomsternas roll i ojämlikhetsutvecklingen räcker det därför inte att studera årsinkomster. Ett långsiktigt perspektiv är nödvändigt, särskilt i ekonomier där kapitalinkomster blivit allt viktigare.
