Oplanerade driftstopp vid svenska kärnkraftverk höjer elpriserna inte bara i Sverige utan i hela Norden och Baltikum. I en ny studie visar jag att svenska konsumenter bara bär ungefär hälften av den totala utgiftsökningen. Resten faller på elkunder i grannländerna, framför allt i Finland.
Den nordiska elmarknaden är en av världens mest integrerade. Genom det gemensamma auktionssystemet EUPHEMIA kopplas prisområden i över 25 europeiska länder samman. Studien fokuserar på de 15 elprisområdena i Norden och Baltikum som är mest integrerade med Sverige. Priset i varje prisområde bestäms av utbud och efterfrågan givet tillgänglig överföringskapacitet mellan områdena. Det innebär att effekten av en störning i ett lands elproduktion inte stannar inom landets gränser. Prischocken sprider sig genom hela det sammanlänkade systemet.
I studien analyseras timdata över dagen före-priser (spotpriser), produktion och konsumtion under perioden 2021 till 2024. Ungefär 100 oplanerade driftstopp vid de svenska kärnkraftverken Forsmark, Ringhals och Oskarshamn, som alla ligger i prisområde SE3-Stockholm, används för att uppskatta hur variationen i kärnkraftsproduktionen påverkar elmarknaden. Att stoppen är oplanerade, orsakade av tekniska fel och säkerhetsstopp, innebär att de är oberoende av rådande marknadsförhållanden. Det skiljer dem från planerade underhållsstopp som förläggs till perioder med låg efterfrågan, då priseffekten av ett produktionsbortfall också blir mindre.
Effekter på priser och välfärd
Resultaten visar att en minskning av den svenska kärnkraftskapaciteten med 1 GW, ungefär motsvarande en reaktor, höjer dagen före-priset i prisområde SE3-Stockholm med cirka 28 procent, motsvarande 17 EUR/MWh. Priserna i Finland, Danmark och Baltikum stiger med ungefär 12 EUR/MWh. I Norge dämpas den omedelbara priseffekten av ökad vattenkraftsproduktion, men det sker till priset av sjunkande magasinsnivåer, vilket sannolikt höjer priserna i efterföljande perioder. De absoluta priseffekterna beror delvis på vilken period som studeras. Om man bortser från perioden kring energikrisen 2022 minskar den uppskattade priseffekten med ungefär 40 procent. De relativa priseffekterna mellan länder är dock i stort sett desamma oavsett vilken period som studeras.
Prisökningen till följd av ett driftstopp påverkar välfärden genom flera kanaler. Den mest direkta är en förlust i produktiv effektivitet: kärnkraft, som har låg marginalkostnad, måste ersättas av dyrare produktionsslag. Därtill genererar prisökningen omfördelningar mellan marknadsaktörer. Konsumenterna betalar mer för varje enhet el, medan producenter som ändå hade producerat får högre intäkter. Dessa omfördelningar tar ut varandra i en aggregerad välfärdskalkyl, men har stor betydelse för hur kostnader och vinster fördelas mellan länder. Studiens välfärdsanalys fokuserar på konsumentöverskottet, som går att uppskatta tillförlitligt utifrån priseffekterna.
Eftersom elkonsumenter på kort sikt inte nämnvärt anpassar sin förbrukning efter timpriset kan förändringen i konsumentöverskott beräknas som prisförändringen multiplicerad med konsumerad kvantitet. De sammanlagda kortsiktiga konsumentöverskottsförlusterna uppgår till uppskattningsvis 0,9 miljarder euro per år, motsvarande omkring tre procent av den totala marknadsomsättningen i de studerade områdena. Svenska konsumenter bär 53 procent av den totala kortsiktiga förlusten, med SE3-Stockholm som det klart mest drabbade prisområdet. Resterande 47 procent faller på grannländerna. Finland ensamt står för 28 procent, Danmark för 12 procent och de baltiska staterna för sammanlagt 6 procent.
Implikationer för energipolitiken
Resultaten har direkta implikationer för hur produktionskapacitet utvärderas och hanteras i sammanlänkade elmarknader. I dag behandlas leveranssäkerhet som ett i grunden nationellt ansvar: varje land sätter sina egna leveranssäkerhetsmål och vidtar delvis egna policyåtgärder för att uppfylla dem. Studien visar att detta nationella perspektiv underskattar det kraftiga beroendet mellan länderna. Driftsstörningar i Sverige medför ekonomiskt betydande förluster för konsumenter i grannländerna, även under perioder då elsystemet inte är under allvarlig stress.
Studien är också relevant för den svenska energipolitiska debatten. Riksdagen godkände i maj 2025 ett stödpaket med statliga lån och prissäkringskontrakt för ny kärnkraft. Om nyttan av sådana investeringar sprids till grannländerna via grossistmarknaden, fångas inte dessa effekter av rent nationella kostnads-nyttokalkyler. Regional koordinering skulle kunna leda till en bättre samhällsekonomisk bedömning av både behovet av och den optimala placeringen av nya kärnkraftverk. Samtidigt innebär regional koordinering att länderna måste förhandla om gemensamma regler och kostnadsfördelning, vilket kan medföra betydande transaktionskostnader som inte bör underskattas.
