Working Paper No. 688

The Political Economy of Entrepreneurship: An Introduction

Entreprenören i politisk-ekonomisk teori

Publicerad: 3 januari 2007Antal sidor: 23Nyckelord: Entrepreneurship; Industrial Policy; Innovation, Property Rights; Regulation; Self-employmentJEL-koder: H32; L5; L25; M13; O31; P14

The Political Economy of Entrepreneurship: An Introduction Robin Douhan och Magnus Henrekson


Entreprenörskap formas av de rådande institutionella förutsättningarna. Beroende på exempelvis äganderättens utformning och säkerställande kommer entreprenörer att ägna sig åt mer eller mindre produktiv verksamhet. Men entreprenörer återverkar i sin tur på dessa strukturer, dels genom sina unika förmågor, dels genom möjligheten att påverka i kraft av en stark ekonomisk ställning. Entreprenören bör därför ha en central roll i politisk-ekonomisk teori. Denna uppsats sammanfattar och binder samman relevant forskning på området.

Flera av föregångarna inom entreprenörskapsforskningen placerade entreprenören i ett politiskt sammanhang. Denna dimension av entreprenörskapet har dock under 1900-talets senare hälft kommit i skymundan. Den forskning som förekommit har varit spridd under inriktningar som ligger långt ifrån varandra. Syftet med uppsatsen är att skapa ett ramverk för ett ämne som utgör ett mycket svagt sammanhållet forskningsfält.

Det ramverk som presenteras kan beskrivas som ett politisk-ekonomiskt tillväxtsystem. Här betonas två saker, dels att entreprenörers agerande är betingat av ett givet institutionellt sammanhang, dels att dessa institutioner i sin tur är bestämda av entreprenörers agerande. I systemet framhålls även det produktiva entreprenörskapets roll i skapandet av en dynamisk ekonomi med hög grad av anpassnings- och innovationsförmåga.

Tre aspekter av entreprenörskap urskiljs som särskilt viktiga i politisk-ekonomisk teori.

(i) Entreprenörskap kan förstås som något i grunden dynamiskt, i den meningen att det anpassar sig till de politiskt bestämda institutionerna. Under gynnsamma förhållanden kan entreprenörskap vara en viktig faktor för ekonomisk tillväxt, men det kan även kanaliseras i improduktiva eller till och med destruktiva riktningar. Det faktiska utfallet beror på rådande institutioner.

(ii) Entreprenörskap är en faktor som kan ingå på ett direkt sätt i det politiska systemet. Främst den nära kopplingen till äganderätt utgör en länk mellan entreprenörskap och betingelser som privat kontra offentligt ägande och omfördelning av kollektiva resurser. Under vissa institutionella betingelser kan entreprenörer ha mer att vinna på att förändra regelsystemet än att använda det i produktiva syften.

(iii) Entreprenörskap utgör en viktig källa till skapande av privata förmögenheter. Dessa resurser får återverkningar på institutionerna eftersom de ger större möjligheter att påverka vilka politiska beslut som fattas, t.ex. genom lobbying, bidrag till politiska partier eller rena mutor.

Working Paper No. 688 "The Political Economy of Entrepreneurship: An Introduction" är författat av Robin Douhan, Institutet för Näringslivsforskning och Uppsala Universitet och Magnus Henrekson, Institutet för Näringslivsforskning. Uppsatsen är en inledning till samlingsvolymen The Political Economy of Entrepreneurship redigerad av Magnus Henrekson och Robin Douhan. Volymen ingår i the International Library of Entreprenurship Series (Cheltenham, UK: Edward Elgar) och utkommer i slutet av 2007.

Vill du veta mer? Kontakta Magnus Henrekson på e-mail: magnus.henrekson@ifn.se

Magnus Henrekson

Kontakt

Tel: 08 665 4502
magnus.henrekson@ifn.se

Framtidens arbetsförmedling

Pages-from-2018-Bergström-Calmfors---Framtidens-arbetsförmedling.gif

Lars Calmfors, IFN, är en av redaktörerna för antologin Framtidens arbetsförmedling (Fores 2018): "Den största utmaningen idag i svensk ekonomi är den höga arbetslösheten bland utomeuropeiskt födda, personer som saknar gymnasiekompetens, äldre och personer med funktionsnedsättningar". Ett genomgående tema i boken är att det är bättre att genomföra förändringar i små steg som går att utvärdera än att i ett slag göra totala systemförändringar.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se