Working Paper No. 751

Democracy, Autocracy and the Likelihood of International Conflict

Varför är demokratier fredligare mot varandra än mot diktaturer?

Publicerad: 13 juni 2008Nyckelord: Democracy; Autocracy; War; Maximal EquilibriumJEL-koder: D72; D74; D82

Democracy, Autocracy and the Likelihood of International Conflict Thomas Tangerås


Denna teoretiska studie visar att en av demokratins fundamentala egenskaper kan förklara varför demokratier är fredligare mot varandra än mot diktaturer. Demokratiska politiker utvärderas regelbundet i fria och öppna val. De blir då mindre benägna att företa våghalsiga utrikespolitiska beslut.

Ett kännetecken på en demokrati är att politikerna regelbundet utvärderas i fria och öppna val. I en demokrati är det riskfritt att rösta bort en ledare som underpresterar. I en diktatur kan det vara förbundet med stora kostnader och risker att avsätta en oönskad ledare. Risken att förlora makten till följd av felaktiga politiska beslut är därför högre i en demokrati än i en diktatur.

Demokratiskt valda ledare torde vara mer nogräknade när det gäller vilka konflikter man ger sig in i på grund av risken att bli bortvald om kriget går dåligt. Demokratier kommer i så fall att gå till krig endast om sannolikheten att vinna är relativt stor. Detta kan förklara varför demokratier vinner fler av de krig de startar än diktaturer. Frågan kvarstår dock varför demokratier oftare hamnar i konflikt med auktoritära stater än med andra demokratier.

Den teoretiska analysen visar att stater tenderar vara mer fredliga i sin relation med andra stater om man själv blir fredligt bemött. Eftersom demokratier är mer fredliga än diktaturer allt annat lika, kommer demokratier att vara mer fredliga sinsemellan än i sina relationer med auktoritära regimer.

IFN Working Paper nr 751, "Democracy, Autocracy and the Likelihood of International Conflict", har författats av Thomas Tangerås, IFN. Kontakt: thomas.tangeras@ifn.se.

 

Thomas Tangerås

Kontakt

Tel: 08 665 4526
Mobil: 070 727 5448
thomas.tangeras@ifn.se

Glädjeparadoxen

Historien om skolans uppgång, fall och möjliga upprättelse

Glädjeparadoxen.gif

Den här boken, författad av Gabriel Heller Sahlgren och Nima Sanadaji, spårar rötterna till den svenska skolans problem via en djupdykning i forskning och modern historia. På 1800-talet slog den progressiva utbildningsfilosofin igenom, med fokus på glädje, elevdemokrati och elevledd undervisning. Problemet var bara att den nya pedagogiken inte fungerade som det var tänkt. Forskningen tyder inte på att elever lär sig mer när de har roligt.

Läs mer

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se