Working Paper No. 901

An Evaluation of the Swedish Earned Income Tax Credit

Svårt att utvärdera jobbskatteavdragets sysselsättningseffekter

Publicerad: 1 februari 2012Antal sidor: 39Nyckelord: Labor supply; Labor force participation; Tax incentives JEL-koder: J21; H24
Publicerad version

An Evaluation of the Swedish Earned Income Tax Credit Karin Edmark, Che-Yuan Liang, Eva Mörk och Håkan Selin


Det är svårt att utvärdera det svenska jobbskatteavdraget. I denna rapport konstateras efter en omfattande analys att det sannolikt inte går att på ett trovärdigt sätt utvärdera hur jobbskatteavdraget har påverkat sysselsättningen.

Jobbskatteavdraget infördes den 1 januari 2007 och byggdes sedan ut i fyra steg. Genom att sänka skatten på inkomst från arbete men inte på inkomst som kommer från olika typer av bidrag skulle det bli mer lönsamt för människor att arbeta. Det skulle i sin tur leda till att fler valde att träda in i arbetskraften och började arbeta, samt att de som redan arbetade skulle arbeta fler timmar. Detta skulle i sin tur leda till en dämpad löneökningstakt och ökad sysselsättning. Ett uttalat huvudsyfte med reformen var alltså att få fler människor i arbete. Rapporten använder data för hela Sveriges befolkning i åldrarna 20–64 år och försöker undersöka hur sysselsättningen verkligen förändrades på grund av de två första skatteavdragen (2007 och 2008).

Alla med jobb fick avdraget
Det som gör att det är svårt att utvärdera jobbskatteavdraget är att alla som jobbar har rätt till det. Man måste på något sätt ta hänsyn till att många andra faktorer också påverkar arbetsmarknaden, men det finns ingen grupp som inte påverkades av jobbskatteavdraget att jämföra med. Istället jämförs personer som fått olika stora jobbskatteavdrag på grund av att de har olika stor inkomst och att de bor i kommuner som har olika stora skattesatser. Frågan blir: Börjar de som fått större skatteavdrag arbeta i högre utsträckning än de som fått mindre skatteavdrag?

Sysselsättningen ökade även innan avdraget infördes
Jämförelsen pekar på att sysselsättningen ökade mer bland dem som fick större skattesänkningar. Men det finns ett stort problem: När man gör motsvarande jämförelse tiden innan jobbskatteavdraget infördes ser man samma mönster. Det pekar på att det finns andra faktorer som åtminstone delvis förklarar resultaten. Dessutom förändras resultaten mycket när man delar upp befolkningen efter t.ex. kön och civilstånd. Det går därför inte att dra några säkra slutsatser om effekterna.


 

IFN Working Paper 901, "An Evaluation of the Swedish Earned Income Tax Credit", är författat av Karin Edmark (IFN), Che-Yuan Liang (Uppsala universitet), Eva Mörk (Uppsala universitet) och Håkan Selin (Uppsala universitet). Vill du veta mer? Kontakta Karin Edmark, karin.edmark@ifn.se

 

 

Karin Edmark

Kontakt

Mobil: 073 399 0592
karin.edmark@sofi.su.se

Framtidens arbetsförmedling

Pages-from-2018-Bergström-Calmfors---Framtidens-arbetsförmedling.gif

Lars Calmfors, IFN, är en av redaktörerna för antologin Framtidens arbetsförmedling (Fores 2018): "Den största utmaningen idag i svensk ekonomi är den höga arbetslösheten bland utomeuropeiskt födda, personer som saknar gymnasiekompetens, äldre och personer med funktionsnedsättningar". Ett genomgående tema i boken är att det är bättre att genomföra förändringar i små steg som går att utvärdera än att i ett slag göra totala systemförändringar.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se