Working Paper No. 1117

Effects of Taxes on Youth Self-Employment and Income

Lägre egenavgifter ledde till högre inkomster bland egenföretagare

Publicerad: 10 mars 2016Nyckelord: Youth unemployment; Self-employment tax; Tax subsidy; Self-employmentJEL-koder: H25, H32, J23, J38, J68

Effects of Taxes on Youth Self-Employment and Income Johan Egebark


Under 2007–09 sänktes egenavgiften för unga egenföretagare i två steg. Trots att sänkningarna ledde till högre inkomster ökade inte antalet egenföretagare.

Hög och bestående ungdomsarbetslöshet är, och har länge varit, en stor ut­ma­ning för Sverige liksom för andra europeiska länder. Att många unga har svårt att få en reguljär anställning skulle kunna förklaras av brist på er­fa­renhet eller få och små nätverk. Om så är fallet skulle egenföretagande kunna vara en väg in på arbetsmarknaden.

Eftersom det i dag finns lite kunskap om hur egenföretagande stimu­le­ras på ett effek­tivt sätt är det svårt för beslutsfattare att veta vilka in­satser som ger resultat.

Unga jämförs med något äldre
I denna uppsats undersöks effekten av sänkta skatter på ungas egen­företagande. Under 2007–09 sänktes arbetsgivaravgiften för anställda under 26 år i två steg. Samtidigt sänktes den så kallade egenavgiften för egenföretagare i samma ålder.

Eftersom sänkningarna omfattade specifika åldersgrupper är det möjligt att ut­värdera effekterna genom att jämföra målgruppens utveckling över tid med ut­vecklingen hos individer som är något äldre och som därmed inte omfattades av de nya reglerna.

Omfördelande effekter på arbetstiden
Resultaten visar att sannolikheten att driva ett företag inte påverkades av skattesänkningarna. Inte för någon av de grupper som stu­deras – exempelvis kvinnor, män, utlandsfödda och individer med yrkes­utbildning – finns några statistiskt säkerställda effekter.

I uppsatsen studeras även vad som skedde med ungas inkomster som resultat av skattesänkningarna. Inkomster från egenföretagande ökade medan inkomster från lönearbete minskade. Det tyder på att de riktade skatte­sänkningarna ledde till att unga ägnade mer tid åt sina företag och mindre tid till lönearbete.


IFN Working Paper nr 1117, "Effects of Taxes on Youth Self-Employment and Income", är författat av Johan Egebark, Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och Arbetsförmedlingen. Kontakta Johan Egebark, johan.egebark@ifn.se, om du vill veta mer.

Johan Egebark

Kontakt

Tel: 0732 54 29 26
johan.egebark@ifn.se

Glädjeparadoxen

Historien om skolans uppgång, fall och möjliga upprättelse

Glädjeparadoxen.gif

Den här boken, författad av Gabriel Heller Sahlgren och Nima Sanadaji, spårar rötterna till den svenska skolans problem via en djupdykning i forskning och modern historia. På 1800-talet slog den progressiva utbildningsfilosofin igenom, med fokus på glädje, elevdemokrati och elevledd undervisning. Problemet var bara att den nya pedagogiken inte fungerade som det var tänkt. Forskningen tyder inte på att elever lär sig mer när de har roligt.

Läs mer

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se