Working Paper No. 1132

A Sticky Trait: Social Trust among Swedish Expatriates in Countries with Varying Institutional Quality

Dåligt fungerande samhällsinstitutioner leder till lägre tillit – men bara bland unga

Publicerad: 7 september 2016, reviderad december 2016 och juni 2018Antal sidor: 55Nyckelord: Social trust; Institutions; Corruption; Rue of law; MigrationJEL-koder: F22; P48; Z13

A Sticky Trait: Social Trust among Swedish Expatriates in Countries with Varying Institutional Quality Andreas Bergh och Richard Öhrvall


Egenskapen att lita på människor man inte känner innebär betydande fördelar både för den som är tillitsfull och för länder med hög genomsnittlig tillit. Men hur skapas tilliten, och hur robust är den? I denna studie av utlandssvenskar visas att dessa har hög tillit och i regel behåller denna även i länder med hög korruption och sämre fungerande rättsstat. En tydlig negativ effekt syns dock hos dem som i unga år flyttade till ett land med dåligt fungerande samhällsinstitutioner.

Andelen invånare som instämmer i påståendet ”Man kan lita på människor i allmänhet” varierar kraftigt mellan olika länder. Sverige är ett av de länder där tilliten är som högst: Ungefär två av tre anser att det går att lita på människor i allmänhet.

En rad studier har undersökt effekterna av tillit, och bland annat visat att tilliten är en viktig förklaring till hur ett land som Sverige kunnat kombinera höga skatter med relativt god ekonomisk utveckling. Det råder dock delade meningar om hur skillnader i tillit bäst förklaras.

Kultur och arv – eller institutioner och erfarenheter?
Ett vanligt synsätt är att människors tillit kan förklaras av institutionella egenskaper i landet där de bor. Det betyder exempelvis att människor som lever i samhällen där tjuvar och bedragare straffas och staten håller hårt på principen om rättvis konkurrens och likhet inför lagen blir mer villiga att lita på varandra och på människor i allmänhet.

Ett alternativt synsätt är att tillit är mer kulturellt betingat, något vi i stor utsträckning lär oss av våra föräldrar och som inte förändras av de erfarenheter vi gör under livets gång. Båda synsätten har visst stöd i forskningen.

Unga är formbara, äldre ändrar inte sin tillit
Vi undersöker ett urval om cirka 2 700 utlandssvenskar och det visar sig att utlandssvenskar har ännu högre tillit än svenskar i genomsnitt. I de allra flesta fall är tilliten också oberoende av hur länge man har levt i det nya landet, vilket ger stöd för teorin om tillit som en trögrörlig del av människors personlighet.

Undantaget är utlandssvenskar som vid ganska unga år (30 år eller yngre) flyttade till länder med hög korruption, låg tillit eller dåligt fungerande rättsväsende. I dessa fall syns tydligt att tilliten är lägre om man bott en längre tid i det nya landet. Detta resultat ger stöd för teorin att samhällsinstitutioner påverkar tilliten.

Ungas tillit påverkas alltså negativt av att bo länge i ett korrupt land, men effekten är starkast i början. Det syns emellertid inga tecken på att utlandssvenskars tillit faller under den nivå som svenskar som är kvar i Sverige har. En tänkbar tolkning av detta är att flytten utomlands fungerat som en ’reality check’ som normaliserar utlandssvenskar med osedvanligt hög tillit.

Bortsett från denna effekt tycks alltså tillit vara en motståndskraftig attityd som kan överleva även i länder med betydligt sämre fungerande samhällsinstitutioner än Sveriges.


IFN Working Paper nr 1132, "A Sticky Trait: Social Trust among Swedish Expatriates in Countries with Varying Institutional Quality", är författat av Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, andreas.bergh@ifn.se, och Richard Öhrvall, IFN och Linköpings universitet, richard.ohrvall@ifn.se

En tidigare version av det här pappret hade titeln "The Moldable Young: How Institutions Impact Social Trust".

Andreas Bergh

Kontakt

Mobil: 070 779 0734
andreas.bergh@ifn.se

Richard Öhrvall

Kontakt

Mobil: 0708 845875
richard.ohrvall@ifn.se

Framtidens arbetsförmedling

Pages-from-2018-Bergström-Calmfors---Framtidens-arbetsförmedling.gif

Lars Calmfors, IFN, är en av redaktörerna för antologin Framtidens arbetsförmedling (Fores 2018): "Den största utmaningen idag i svensk ekonomi är den höga arbetslösheten bland utomeuropeiskt födda, personer som saknar gymnasiekompetens, äldre och personer med funktionsnedsättningar". Ett genomgående tema i boken är att det är bättre att genomföra förändringar i små steg som går att utvärdera än att i ett slag göra totala systemförändringar.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se