Working Paper No. 1151

Anarchy, State, and Utopia: Timothy Snyder’s Interpretive Framework for the Holocaust Applied to Norway under the Nazi Occupation, 1940–45

Statsmaktens förstörelse kan förklara förintelsen även i Norge

Publicerad: 6 april 2017Antal sidor: 18Nyckelord: Nazism; Norway; Statelessness; Timothy SnyderJEL-koder: B20; B30; D73

Anarchy, State, and Utopia: Timothy Snyder’s Interpretive Framework for the Holocaust Applied to Norway under the Nazi Occupation, 1940–45 Johan Wennström


Många av oss tror att en stark stat och en självsvåldig byråkrati utgjorde Förintelsens nödvändiga villkor. Det motsägs av historikern Timothy Snyder, som menar att Förintelsen kunde verkställas först på territorium där statsmakten förstörts. Denna studie finner att Snyders analys kan förklara mekanismerna även bakom Förintelsen i Norge.

I den uppmärksammade boken Den svarta jorden: Förintelsen som historia och varning för historikern Timothy Snyder fram tesen att hans begrepp ”statsförstörelse” – dvs. den avsiktliga upplösningen av en existerande stat – är avgörande för att förstå Förintelsens innebörd och hur den fungerade. Statsförstörelsen tog sig starkast uttryck, menar Snyder, i länderna i de ”dubbelockuperade zonerna” i Östeuropa, där etablerade samhällsinstitutioner och strukturer först krossades av Sovjetunionen och den sovjetiska nyordningen sedan upplöstes av nazisterna. I dessa områden kunde judar utan lagliga hinder dödas – även på nyckfulla och experimentella sätt.

Statsförstörelse i Västeuropa
Men även i länder som inte först ockuperades av Sovjetunionen var en statsförstörelse utförd av nazisterna en avgörande förutsättning för att Förintelsen skulle kunna äga rum, hävdar Snyder. Han pekar till exempel på Nederländerna, som han menar är ett av de tydligaste fallen av statsförstörelse i Västeuropa. Som en följd dödades omkring tre fjärdedelar av de holländska judarna. Där staten trots en nazistisk ockupation förblev intakt, såsom i Danmark och Frankrike, överlevde däremot de flesta av de judiska medborgarna.

Kontroversiell förklaring
Snyders förklaring av Förintelsen har ifrågasatts, även av andra historiker. Denna studie preciserar därför Snyders begrepp ”statsförstörelse” och prövar denna definition mot ett av de få fall som inte diskuteras i Den svarta jorden, nämligen Norge. Omkring 40 procent av de norska judarna dödades i Förintelsen.

Statsförstörelse definieras i studien genom elva olika kriterier. Norge passar in på minst åtta av dessa. Detta gör Norge, liksom Nederländerna, till ett av de tydligaste exemplen på statsförstörelse i Västeuropa under andra världskriget. Bland annat genom att undanröja den legitima politiska ledningen, infiltrera den självständiga norska byråkratin och rasera den liberala rättsordningen, kunde nazisterna ge Förintelsen fritt spelrum i Norge.

Lärdomen av Förintelsen

Studien ger sålunda stöd åt Snyders analys av Förintelsen. Lärdomen som vi ska dra är att det inte är statens institutioner i sig som tillåter folkmord. Det är först när den normala relationen mellan medborgare och stat upphävs och ersätts av en partistat, som Tredje riket eller Sovjetunionen, där relationen med ett politiskt parti är det viktigaste som detta blir möjligt.


IFN Working Paper nr 1151, ”Anarchy, State, and Utopia: Timothy Snyder’s Interpretive Framework for the Holocaust Applied to Norway under the Nazi Occupation, 1940–45”, är författat av Johan Wennström, IFN och Linköpings universitet. Vill du veta mer? Kontakta Johan Wennström, johan.wennstrom@ifn.se

Johan Wennström

Kontakt

Tel: 08 665 4581
johan.wennstrom@ifn.se

Glädjeparadoxen

Historien om skolans uppgång, fall och möjliga upprättelse

Glädjeparadoxen.gif

Den här boken, författad av Gabriel Heller Sahlgren och Nima Sanadaji, spårar rötterna till den svenska skolans problem via en djupdykning i forskning och modern historia. På 1800-talet slog den progressiva utbildningsfilosofin igenom, med fokus på glädje, elevdemokrati och elevledd undervisning. Problemet var bara att den nya pedagogiken inte fungerade som det var tänkt. Forskningen tyder inte på att elever lär sig mer när de har roligt.

Läs mer

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se