Working Paper No. 1152

The Market-Promoting and Market-Preserving Role of Social Trust in Reforms of Policies and Institutions

Tillit underlättar marknadsvänliga reformer

Publicerad: 2 februari 2017Antal sidor: 51Nyckelord: Reforms; Liberalization; Social trust; Ideology; Fractionalization; Coalition governmentJEL-koder: H11; P11; P48; Z13
Publicerad version

The Market-Promoting and Market-Preserving Role of Social Trust in Reforms of Policies and Institutions Niclas Berggren och Christian Bjørnskov


Enligt tidigare forskning underlättar tillit människor emellan politiska reformer. I denna studie visar vi att tillit underlättar reformer genom att göra olika politiska hinder mindre bindande. Vi finner också att högre tillit enbart gör liberaliserande reformer mer sannolika och att tillit gör reformer som går i motsatt riktning mindre sannolika.

Den forskning som undersöker vad som förklarar varför politiska reformer genomförs har identifierat social tillit – mätt som den andel av befolkningen som anser att människor i allmänhet går att lita på – som en viktig faktor.

Grundidén är enkel: Om människor litar på varandra försvinner mycket av misstänksamhet och opportunism, som annars lätt kan blockera överenskommelser om ändringar med långvariga och oklara konsekvenser för olika grupper.

Fem hinder för politisk enighet
Vi försöker klargöra genom vilka mekanismer tillit kan göra reformer mer sannolika. Reformer genomförs när en viss andel politiska beslutsfattare, typiskt sett en majoritet, är överens. Man kan därför tänka sig att tillit underlättar sådana överenskommelser genom att påverka fem potentiella hinder för politisk enighet: ideologi, ideologisk splittring, koalitionsregeringar, minoritetsregeringar och hög omsättning bland folkvalda.

Om tilliten är hög förväntar vi oss bland annat att förmågan att se bortom ideologiska skillnader och arbeta för ”det allmänna bästa” är starkare. Likaså torde det bli lättare att komma överens i koalitionsregeringar, och lättare för minoritetsregeringar att få igenom förslag i den lagstiftande församlingen, eftersom de inblandade partierna inte betraktar de andra som opportunister.

Slutligen kan tillit bidra till att politiker som förväntar sig en kortvarig tid som lagstiftare har ett mer långsiktigt perspektiv, där kortsiktiga kostnader lättare accepteras om de vägs upp av fördelar på sikt.

Vi förväntar oss alltså att tillit underlättar reformer genom att minska effekten av olika institutionella-politiska hinder. Men vi förväntar oss vidare att detta bara gäller en viss typ av reformer: liberaliserande sådana, som stärker marknadsekonomin.

Tidigare forskning tyder på att social tillit är förknippad med förtroende för marknadsekonomin och dess aktörer. De som har svag social tillit är mer benägna att se problem med marknader och förespråka regleringar.

Dubbel roll för tilliten
Vi definierar reformer som en tydlig förändring i kvaliteten på det rättsliga skyddet av privat ägande samt i omfattningen av regleringar. Vi skiljer mellan reformer som ökar och som minskar graden av marknadsekonomi och fokuserar på huruvida en liberaliserande eller annan reform har ägt rum. Vi studerar 67 länder under perioden 1975–2010.

Resultaten visar att de fem olika hinder som vi studerar gör alla typer av reformer mindre sannolika. När vi sedan inkluderar tillit i analysen, genom att interagera tillit med de fem hindren, finner vi en dubbel roll för tilliten. Genom att påverka hindren gör tillit liberaliserande reformer mer sannolika och reformer som går i motsatt riktning mindre sannolika. Tillit har alltså en marknadsstimulerande och en marknadsbevarande roll.


IFN Working Paper nr 1152, ”The Market-Promoting and Market-Preserving Role of Social Trust in Reforms of Policies and Institutions”, är författat av Niclas Berggren, Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och Ekonomihögskolan i Prag, samt Christian Bjørnskov, Aarhus universitet och Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Vill du veta mer? Kontakta Niclas Berggren.

Niclas Berggren

Kontakt

Tel: 08 665 45 20
niclas.berggren@ifn.se

Christian Bjørnskov

Kontakt

Tel: +45 87 16 48 19
Mobil: +45 20 12 03 84
chbj@econ.au.dk

Glädjeparadoxen

Historien om skolans uppgång, fall och möjliga upprättelse

Glädjeparadoxen.gif

Den här boken, författad av Gabriel Heller Sahlgren och Nima Sanadaji, spårar rötterna till den svenska skolans problem via en djupdykning i forskning och modern historia. På 1800-talet slog den progressiva utbildningsfilosofin igenom, med fokus på glädje, elevdemokrati och elevledd undervisning. Problemet var bara att den nya pedagogiken inte fungerade som det var tänkt. Forskningen tyder inte på att elever lär sig mer när de har roligt.

Läs mer

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se