Working Paper No. 1160

Trends and Gradients in Top Tax Elasticities: Cross-country Evidence, 1900–2014

Hur har höginkomsttagares respons på skatter förändrats över tid?

Publicerad: March 27, 2017Antal sidor: 74Nyckelord: Economic history; Income inequality; TaxationJEL-koder: D31; H21; H24; H26; N40

Trends and Gradients in Top Tax Elasticities: Cross-country Evidence, 1900–2014 Enrico Rubolino and Daniel Waldenström


Har höginkomsttagarnas känslighet för skatter förändrats över tid och vilka är de viktigaste drivkrafterna bakom de rikas respons på skatter? Vi finner att skattekänsligheten varierat kraftigt mellan olika tidsperioder under 1900-talet och att skatteplanering snarare än minskat arbetsutbud kan förklara dessa variationer.

Vi behöver känna till hur höginkomsttagare reagerar på beskattning. De betalar merparten av alla inkomstskatter i de flesta västländerna, men för höga marginalskatter kan dämpa viljan att arbeta hårt och därför skada ett lands långsiktiga ekonomiska utveckling.

Medan åtskilliga studier har kartlagt sambandet mellan skatter och inkomster har ytterst få studerat gruppen höginkomsttagare separat och bland dessa överväger studier av enskilda länder under ett eller ett fåtal år.

Ökad känslighet över tid
Vår studie vidgar perspektivet och studerar hur höginkomsttagarnas inkomster påverkas av inkomstbeskattning i 30 industrialiserade länder under 115 år, 1900–2014. Detta ger oss möjlighet att kartlägga såväl skillnader mellan länder, och grupper av länder, som utveckling under långa tidsperioder.

Vi mäter känsligheten för beskattning som graden av förändring i höginkomsttagarnas andel av de totala inkomsterna före skatt till följd av en marginell förändring i inkomstskattesatsen de betalar.

Vårt första huvudresultat är att denna känslighet har ökat över tid: för hundra år sedan försvann ca tio procent av en skatteökning på grund av att inkomsterna före skatt minskade, medan drygt 30 procent försvinner idag. Hela ökningen äger rum efter 1980.

Större känslighet i den yttersta toppen
Vårt andra huvudresultat är att känsligheten för skatter skiljer sig inom gruppen höginkomsttagare. Sedan 1980-talet är känsligheten hos den yttersta toppen av höginkomsttagarna, den översta tusendelen av inkomstfördelningen, mångfalt större än känsligheten hos de med relativt lägre inkomster, den lägre halvan av fördelningens översta tiondel.

Dessa skillnader i känslighet med avseende på inkomst har inte varit lika stora genom historien; under efterkrigstiden fram till 1980 var skillnaderna bland höginkomsttagarna ytterst små.

Skatteplanering snarare än minskat arbetsutbud

Tänkbara mekanismer bakom den större känsligheten för marginalskatter i toppen av inkomstfördelningen är skatteplanering, t.ex. att flytta vissa inkomster, särskilt kapitalinkomster, över tid eller mellan olika skattebaser, och minskat arbetsutbud.

Genom att studera graden av kapitalinkomster inom olika grupper av inkomsttagare och jämföra hur skatterna påverkar andra utfall som kan kopplas till flit och strävsamhet, t.ex. ekonomisk tillväxt, antal tagna patent eller den totala skatteintäkten, finner vi att skatteplanering förefaller vara en viktigare förklaring än ett minskat arbetsutbud.


IFN Working Paper nr 1160, "Trends and Gradients in Top Tax Elasticities: Cross-country Evidence, 1900–2014", är författat av Ernesto Rubolino, Uppsala universitet, och Daniel Waldenström, Institutet för Näringslivsforskning (IFN), Paris School of Economics, CEPR och IZA. Kontakta Daniel Waldenström, daniel.waldenstrom@psemail.eu om du vill veta mer.

Daniel Waldenström

Kontakt

Tel: +33-754844839
Mobil: 070 491 6082
daniel.waldenstrom@if...

Två filter:

Varför du har fel om nästan allt, men ändå inte vill ändra dig

Två filter av Andreas Bergh 2017 f hemsidan.jpg

Du har fel om tillståndet i världen, du har fel om vad det beror på och ändå är chansen liten att du ändrar din åsikt. Samhällsdebatten domineras av negativt tänkande förklarar Andreas Bergh, IFN, i denna bok. Han skriver att i takt med att världen blir allt bättre att leva i blir vårt instinktiva negativitetsfilter allt sämre anpassat till verkligheten.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se