Working Paper No. 1176

The Educated Underdog Becomes the Ultimate Superstar

Det är den ”utbildade kämpen” som blir superstjärna som vuxen

Publicerad: 22 juni 2017Antal sidor: 47Nyckelord: Superstar; Skill formation; Expertise; Relative age effect; Football; Elite educationJEL-koder: D10; I20; J70; M50; Z20

The Educated Underdog Becomes the Ultimate Superstar Per Hjertstrand, Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson


Fotbollsspelare födda på hösten är överrepresenterade som vinnare av Guldbollen. Enligt vår talangutvecklingsmodell kan detta förklaras av att födda på hösten måste kämpa hårdare som unga än födda tidigare på året för att komma in på elitutbildningar. Födda mycket sent på året ligger dock för långt efter för att klara konkurrensen.

Vad är det som gör att några få lyckas bli den slutliga superstjärnan inom olika konkurrensutsatta expertområden? I boken David och Goliat framför Malcolm Gladwell tesen att det är så kallade underdogs som blir de slutliga superstjärnorna, eftersom de tvingas kämpa hårdare och ta större risker.

I denna uppsats ställer vi oss frågan hur utbildning påverkar vem som blir underdog i ungdomsåren och vem som blir den slutgiltiga superstjärnan.

Vi tar vår utgångspunkt i den kanske mest konkurrensutsatta expertaktiviten i dagens samhälle: fotbollen. Inom ungdomsfotbollen finns ett välkänt underdog-fenomen. Fotbollsspelare födda sent på året är nämligen underrepresenterade i ungdomselitlagen, eftersom de ligger efter i mognad och fysisk utveckling jämfört med sina årskamrater. 

Sent född – men inte för sent – ger störst chans
Ett första test av underdog-hypotesen är att undersöka om en individs födelsemånad påverkar sannolikheten att erhålla den europeiska Guldbollen – vilket anses som det finaste priset att vinna för en fotbollsspelare. Vi finner att de individer som är födda på hösten men inte för sent på året är starkt överrepresenterade.

Analys av den svenska fotbollen ger liknande resultat: Spelare födda tidigt på året är starkt överrepresenterade i pojklandslagen. Vidare är spelare födda i juli, oktober och november starkt överrepresenterade som vinnare av Guldbollen. Slutligen är spelare födda i december starkt underrepresenterade bland dem som fått Guldbollen.

Motivation viktigare än temporära fördelar
I denna uppsats utvecklar vi en teori där vi undersöker hur selektion in i elitutbildningar och temporära (åldersrelaterade) fördelar påverkar ungdomars talangutveckling. Vår analys visar att tidigt födda kan nyttja sin temporära åldersfördel och därigenom få ut mer av träningen i form av exempelvis mer uppmärksamhet från ledare och mer speltid.

Men det finns en motverkande effekt, som beror på motivation. Sent födda på året har mer att vinna på att träna extra hårt, då de annars riskerar att inte komma med i elitutbildningen. Den extra träningen skapar sedan en fördel senare i karriären i form av ackumulerade färdigheter. Detta gör att dessa utbildade underdogs, när de vuxit i kapp, kommer att bli de slutgiltiga superstjärnorna.

Vi finner slutligen att de som är födda mycket sent på året ligger så långt efter att de inte klarar av att ta sig in på elitutbildningen och deras talang utvecklas därför minst.

Utbildningsinsatser kan ge jämnare fördelad talangutveckling
Tidigare forskning har visat att ungdomar med permanenta nackdelar under sin utbildningstid utvecklar sin kompetens mindre än andra ungdomar. Åtgärder för att kompensera för dessa permanenta nackdelar verkar därmed väl motiverade.

Vår analys visar att temporära nackdelar emellertid kan ge positiva effekter, då sådana nackdelar skapar starkare incitament att arbeta hårt och ökad förmåga att möta svårigheter. Då de temporära nackdelarna minskar eller försvinner har dessa individer en fördel.

Utbildningssatsningar där fler ungdomar utmanas att utvecklas och att möta hårdare men rättvis konkurrens skulle därför troligtvis leda till en ökad och mer jämnt fördelad talangutveckling. Olika typer av rotationsutbildningsinsatser uppåt och nedåt i utbildningsgrupper, exempelvis mellan olika åldersgrupper, är exempel på intressanta sådana åtgärder.  


IFN Working Paper nr 1176, ”The Educated Underdog Becomes the Ultimate Superstar", är författat av Per Hjertstrand, Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Kontakta författarna, per.hjertstrand@ifn.se, pehr-johan.norback@ifn.se eller lars.persson@ifn.se, om du vill veta mer.

Per Hjertstrand

Kontakt

Tel: 08 665 4557
per.hjertstrand@ifn.se

Pehr-Johan Norbäck

Kontakt

Tel: 08 665 4522
Mobil: 073 547 3379
pehr-johan.norback@if...

Lars Persson

Kontakt

Tel: 08 665 4504
lars.persson@ifn.se

Två filter:

Varför du har fel om nästan allt, men ändå inte vill ändra dig

Två filter av Andreas Bergh 2017 f hemsidan.jpg

Du har fel om tillståndet i världen, du har fel om vad det beror på och ändå är chansen liten att du ändrar din åsikt. Samhällsdebatten domineras av negativt tänkande förklarar Andreas Bergh, IFN, i denna bok. Han skriver att i takt med att världen blir allt bättre att leva i blir vårt instinktiva negativitetsfilter allt sämre anpassat till verkligheten.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se