Working Paper No. 1180

Exercise Improves Academic Performance

Fysisk träning förbättrar studieresultat

Publicerad: 8 september 2017Antal sidor: 49Nyckelord: Economics of education; Human capital formation; Behavior change; Field experiment JEL-koder: C93; I12; I18; I21; Z20

Exercise Improves Academic Performance Alexander W. Cappelen, Gary Charness, Mathias Ekström, Uri Gneezy och Bertil Tungodden


I ett fältexperiment har vi slumpmässigt delat ut gratis gymkort till en grupp universitetsstudenter, medan en kontrollgrupp inte fick något kort. Resultaten visar att gruppen som fick gratis gymkort inte bara tränade mer, utan även presterade bättre akademiskt.

Påverkar fysisk träning individers studieresultat? Denna fråga har debatterats i många år, men något klart svar har inte kunnat ges. Forskning har visserligen visat att det finns en positiv korrelation mellan träning och akademiska prestationer, men det är inte nödvändigtvis så att den ena faktorn leder till den andra. Till exempel förefaller det rimligt att personer med hög självkontroll är mer benägna att både gå på gym och studera inför examen.

800 studenter deltog
För att studera om träning verkligen påverkar studieprestationer genomförde vi ett experiment med universitetsstudenter i Bergen, Norge. Närmare 800 studenter deltog i studien som pågick under vårterminen 2016. 

I början av terminen fick hälften av deltagarna slumpmässigt ett gratis gymkort på universitetets träningscenter, medan den andra hälften inte fick något gymkort. Om tilldelningen av gymkort har önskad effekt, vet vi att det enda som i utgångsläget ska skilja grupperna åt är hur ofta de kommer att träna på gymmet.

Betydande effekt på studieresultat
Inte helt överraskande tränade de som fick gymkortet mer. Andelen som besökte träningscentret minst en gång under terminen ökade från 10 till närmare 70 procent, och de tränade ungefär en gång i veckan under perioden februari–maj.

Kanske mer förvånande fann vi också att gruppen som fick gymkortet presterade väsentligt bättre på examen i slutet på terminen.

Det samlade måttet över akademisk prestation, som både tar hänsyn till antal studiepoäng och uppnått betyg, förbättrades med 0,15 standardavvikelser, vilket anses som en betydande effekt i forskningen om utbildning.

Det bör påpekas att vi inte ser några skillnader mellan grupperna i akademisk prestation terminen innan vi delade ut gymkort, vilket inte heller är att förvänta.

Deltagarna svarade även på två enkäter: en i början (innan vi delade ut gymkort) och en i slutet av terminen. Dessa enkäter innehöll frågor om livsstil, självkontroll, studievanor etc. och ger oss därför viss möjlighet att förstå varför träningen hade positiv effekt.

Intressant nog finner vi att träningen hade störst effekt på de studenter som i början av terminen rapporterade att de har svårt med självkontroll, studerar förhållandevis lite och har en allmänt osund livsstil.

I linje med detta finner vi att gruppen som fick gymkortet har fått högre självkontroll och sundare livsstil än kontrollgruppen när vi frågar dem i slutet på terminen. Vi tolkar detta som att träning är karaktärsdanande och därmed underlättar för individen att få struktur på livet, inklusive studierna.

Stöd till idrott
Resultaten från denna studie bekräftar en allmän uppfattning om att träning har positiva konsekvenser långt utöver de mest uppenbara hälsoeffekterna. Slutsatsen ger extra stöd för politiska åtgärder som exempelvis friskvårdsbidrag, skolgymnastik och satsningar på breddidrotten, särskilt i den mån som åtgärderna fångar upp den potentiellt utsatta grupp som i vår studie har mest att vinna på träning.


IFN Working Paper nr 1180, Exercise Improves Academic Performance", är författat av Alexander W. Cappelen, NHH Norwegian School of Economics, Bergen, Gary Charness, University of California, Santa Barbara, Mathias Ekström, NHH Norwegian School of Economics, Bergen, och Institutet för Näringslivsforskning (IFN), Stockholm, Uri Gneezy, University of California, San Diego, och CREED, University of Amsterdam, samt Bertil Tungodden, NHH Norwegian School of Economics, Bergen. Kontakta Mathias Ekström, mathias.ekstrom@nhh.no, om du vill veta mer.

Mathias Ekström

Kontakt

Mobil: +47 406 27648
mathias.ekstrom@ifn.se

Två filter:

Varför du har fel om nästan allt, men ändå inte vill ändra dig

Två filter av Andreas Bergh 2017 f hemsidan.jpg

Du har fel om tillståndet i världen, du har fel om vad det beror på och ändå är chansen liten att du ändrar din åsikt. Samhällsdebatten domineras av negativt tänkande förklarar Andreas Bergh, IFN, i denna bok. Han skriver att i takt med att världen blir allt bättre att leva i blir vårt instinktiva negativitetsfilter allt sämre anpassat till verkligheten.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se