Working Paper No. 1197

Do Voters Dislike Liberalizing Reforms? New Evidence Using Data on Satisfaction with Democracy

Liberaliserande reformer ger tillfredsställelse med demokratin

Publicerad: 1 februari 2018Antal sidor: 30Nyckelord: Government satisfaction; Reforms; Crisis; Public choice; Voting; InstitutionsJEL-koder: D02; D72; H11; P11; Z18

Do Voters Dislike Liberalizing Reforms? New Evidence Using Data on Satisfaction with Democracy Niclas Berggren och Christian Bjørnskov


Vissa hävdar att politiker genomför marknadsliberala reformer vid kriser för att ”köra över” folket. Vi finner dock att reformer som minskar statens storlek, stärker rättsstaten, ökar den ekonomiska öppenheten och minskar regleringar inte ökar folks missnöje med demokratin utan snarare, i vissa fall, ökar tillfredsställelsen med densamma.

I den politiska debatten har bl.a. den kanadensiska journalisten Naomi Klein hävdat att reformer som liberaliserar ekonomin på olika områden genuint ogillas av väljarna.

Politiker kan därför föredra att genomdriva sådana reformer under kriser, då uppmärksamheten är riktad åt andra håll eller när reformer uppfattas som oundvikliga. Naomi Klien har t.o.m. framfört uppfattningen att vissa politiker medvetet skapar kriser för att kunna liberalisera ekonomin och därigenom berika sig och sina välbärgade understödjare.

I denna studie undersöker vi en del i denna världsbild, nämligen om väljare tenderar att bli mer missnöjda med hur demokratin fungerar efter det att liberaliserande reformer har genomförts.

Vad talar för ett samband?
Vår ”modell” över hur politiken fungerar innefattar väljare, intressegrupper och politiker, som alla försöker uppnå sina mål. Politiker måste, förutom de egna målen, bry sig om hur väljare och intressegrupper reagerar på deras politiska förslag och genomförda politik, eftersom de vill bli (om)valda. Väljarna är härvidlag centrala: Om de är nöjda ökar sannolikheten för att de ska rösta på ansvariga politiker, och vice versa.

Vi fokuserar på väljarnas tillfredsställelse med demokrati därför att reformkritiker som Klein menar att det demokratiska systemet missbrukas vid genomförandet av reformer. Dessutom fångar detta mått mer fundamentala hållningar än tillfälliga opinionsmätningar. Vi ser denna tillfredsställelse som en funktion av de reella konsekvenserna av genomförda reformer och av hur besluten fattades.

Liberala reformer ökar väljarnas tillfredsställelse
Vi genomför en empirisk studie med paneldata för 30 europeiska länder under perioden 1993–2015. Utfallsvariabeln baseras på enkäter där man frågar representativa urval av individer i dessa länder om hur tillfredsställda de är med hur det politiska systemet fungerar.

Vårt mått på reformer är tydliga förändringar på fyra politikområden: statens storlek, rättsstatens kvalitet, ekonomisk öppenhet och regleringar. Frågan är hur tillfredsställelsen med demokratin påverkas av reformer, givet att vi kontrollerar för andra tänkbara variabler som kan påverka tillfredsställelse med demokratin.

Vår empiriska analys ger inget stöd för Kleins tes att väljare får lägre förtroende för demokratin efter liberaliserande reformer. Ingen av våra reformvariabler uppvisar ett negativt samband med individuellt förtroende för demokratin.

Istället är sambandet positivt med reformer som stärker rättsstaten, ökar den ekonomiska öppenheten och avreglerar – i synnerhet tycks större öppenhet öka väljarnas tillfredställelse med hur demokratin fungerar.

Studiens användbarhet
Studiens resultat kan möjligen verka lugnande på politiker som räds reformer, särskilt i kristider, utifrån tron att väljarreaktionen blir negativ. Under vissa omständigheter verkar liberaliserande reformer snarast alltså kunna stärka förtroendet för det politiska systemet.


IFN Working Paper nr 1197, "Do Voters Dislike Liberalizing Reforms? New Evidence Using Data on Satisfaction with Democracy", är författat av Niclas Berggren, IFN och Ekonomihögskolan i Prag, och Christian Bjørnskov, Aarhus universitet och IFN. Kontakta Niclas Berggren, niclas.berggren@ifn.se, om du vill veta mer.

Niclas Berggren

Kontakt

Tel: 08 665 45 20
niclas.berggren@ifn.se

Christian Bjørnskov

Kontakt

Tel: +45 87 16 48 19
Mobil: +45 20 12 03 84
chbj@econ.au.dk

Born Globals

Fakta och önsketänkande

2018-03-26 Ferguson Henrekson Johannesson - Born Globals slutgiltig med omslag mars 2018 PUFF.jpg

Shon Ferguson, Magnus Henrekson och Louise Johannesson, IFN, är för fattare till denna rapport som är utgiven av Karl-Adam Bonniers stiftelse. Allmänintresset för born globals bygger på en förväntan om att dessa företag skulle kunna bli särskilt viktiga för jobbskapande och tillväxt. Men finns det då någon grund för en sådan förväntan, frågar sig författarna.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se