Working Paper No. 1202

Varieties of Entrepreneurship: Exploring the Institutional Foundations of Different Entrepreneurship Types through ‘Varieties-of-Capitalism’ Arguments

Institutioners samspel och olika slags entreprenörskap

Publicerad: 13 mars 2018Antal sidor: 42Nyckelord: Entrepreneurship; Entrepreneurial ecosystems; Varieties-of-Capitalism; Institutional complementaritiesJEL-koder: L50; M13; O31; P14

Varieties of Entrepreneurship: Exploring the Institutional Foundations of Different Entrepreneurship Types through ‘Varieties-of-Capitalism’ Arguments Selin Dilli, Niklas Elert och Andrea M. Herrmann


I uppsatsen undersöker vi hur samspelet mellan nationella institutioner påverkar entreprenörskap. I en analys av 21 utvecklade länder finner vi fyra tydliga landkluster, vart och ett med ett distinkt knippe av samverkande institutioner, som kan länkas samman med olika slags entreprenörskap.

Vi utgår från en definition av entreprenörskap som förmågan att se och skapa nya ekonomiska möjligheter och att introducera idéer på marknaden genom att starta företag och få dem att växa.

För att bättre förstå sambandet mellan institutioner och entreprenörskap använder vi ett teoretiskt ramverk kallat Varieties of Capitalism (VoC), som tidigare bara använts för att studera institutionella effekter på etablerade företag.

Forskningen om VoC identifierar tre slags resurser som centrala för att företag ska kunna blomstra: finansiering, arbetskraft och sakkunskap.

Följaktligen betraktas de institutioner som omgärdar finansmarknaden, arbetsmarknaden och utbildningssystemet som de mest betydelsefulla för den ekonomiska aktiviteten i ett land, tillsammans med det generella regelverk som möjliggör företagens samverkan.

Institutionerna inom de olika områdena kompletterar dessutom varandra: mer än en institutionell form kan resultera i goda ekonomiska utfall, medan det är svårt att kompensera för en brist i en institution genom att förbättra en annan institution.

Olika varianter av entreprenörskap
Vår studie fokuserar på hur de institutioner VoC-teorin identifierar som viktiga påverkar entreprenörskap. Data omfattar perioden från år 2000 och framåt för 20 europeiska länder och USA.

För att undersöka om och hur institutionerna kompletterar varandra identifierar vi hur länder grupperar sig i fråga om institutioner. Sedan undersöker vi hur dessa kluster länkar till olika entreprenörskapsutfall: synen på entreprenöriella möjligheter, huruvida nyföretagandet äger rum i hög- eller lågteknologiska sektorer av ekonomin och tillväxten hos de nya företagen.

Vi identifierar fyra landkluster
Vår analys av 21 utvecklade länder identifierar fyra olika landskluster med avseende på institutioner. Ett ”tillåtande” anglosaxiskt kluster består av marknadsliberala länder, medan ett mer reglerat men välfungerande kluster består av de nordiska länderna och flera kontinentaleuropeiska länder.

Därtill finner vi ett medelhavskluster, präglat av tyngre och mindre förutsägbara regleringar, samt ett kluster bestående av östeuropeiska länder, som främst skiljer sig från medelhavsgruppen i att arbetsmarknaderna inte är lika reglerade. 

Resultaten indikerar att entreprenörskap i högteknologiska sektorer främst främjas av ett tillåtande ramverk av den typ man finner i de liberala marknadsekonomierna, medan det välfungerande regelverket i de kontinentala marknadsekonomierna gynnar entreprenörskap i mindre högteknologiska sektorer. De institutionella ramverken i de två sista grupperna är mer begränsande och entreprenörerna är mindre innovativa.

Att institutioner samspelar och förstärker varandra betyder emellertid att en och samma reformstrategi tillämpad på alla länder med all sannolikhet inte kommer att vara framgångsrik för att främja entreprenörskap. I synnerhet är det viktigt att inte behandla finans- och arbetsmarknadernas regelverk separat – en reformstrategi som inte tar hänsyn till det institutionella samspelet riskerar att bli kontraproduktiv.


IFN Working Paper nr 1202, Varieties of Entrepreneurship: Exploring the institutional foundations of Different Entrepreneurship Types through ‘Varieties-of-Capitalism’ Arguments", är författat av Selin Dilli, Utrecht University, Niklas Elert, Institutet för Näringslivsforskning (IFN); och Andrea Herrmann, Utrecht University. Kontakta Niklas Elert, niklas.elert@ifn.se, om du vill veta mer.

Niklas Elert

Kontakt

Tel: 0703-902751
niklas.elert@ifn.se

Born Globals

Fakta och önsketänkande

2018-03-26 Ferguson Henrekson Johannesson - Born Globals slutgiltig med omslag mars 2018 PUFF.jpg

Shon Ferguson, Magnus Henrekson och Louise Johannesson, IFN, är för fattare till denna rapport som är utgiven av Karl-Adam Bonniers stiftelse. Allmänintresset för born globals bygger på en förväntan om att dessa företag skulle kunna bli särskilt viktiga för jobbskapande och tillväxt. Men finns det då någon grund för en sådan förväntan, frågar sig författarna.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se