Working Paper No. 1204

Non-standard Employment in Sweden

Atypisk sysselsättning i Sverige

Publicerad: 27 mars 2018Antal sidor: 28Nyckelord: Fixed-term employment; Part-time employment; Labour market attachment; Wage differentialsJEL-koder: J21; J31

Non-standard Employment in Sweden Per Skedinger


Denna uppsats belyser utvecklingen av atypiska anställningsformer i Sverige och hur de fungerar. För både inrikes och utrikes födda analyseras hur anknytningsgraden till arbetsmarknaden påverkas av att hänsyn tas till atypisk sysselsättning och hur stor lönepremien är för anställning tills vidare i förhållande till visstid.

En reguljär eller typisk anställning innefattar bland annat att den är en tillsvidareanställning och på heltid. De vanligaste atypiska anställningsformerna i Sverige är visstidsanställning och deltidsanställning.

Tillsammans svarade de för 27 procent av det totala antalet sysselsatta år 2015. Sedan slutet av 1980-talet har visstidsanställning ökat i omfattning medan deltidsanställning minskat. Kvinnor, utrikes födda, personer under 25 år och lågutbildade är överrepresenterade i båda anställningsformerna. 

En atypisk anställning kan vara ett problem, eftersom den innebär en svagare anknytning till arbetsmarknaden än en reguljär anställning och är förenad med en lägre genomsnittlig lön. 

Ofullständig bild med gängse sysselsättningssiffor
Vår analys som baseras på individdata från Arbetskraftsundersökningarna för år 2015 visar att traditionella siffror för sysselsättningsgraden, dvs sysselsatta som andel av befolkningen, överskattar anknytningsgraden för utrikes födda och kvinnor i förhållande till andra på arbetsmarknaden. Överskattningen beror på att utrikes födda och kvinnor är överrepresenterade i atypisk anställning.

Om anknytningsgraden i stället definieras som tillsvidareanställda som arbetar heltid som andel av befolkningen minskar anknytningsgraden från 85 procent för inrikes födda män till 69 procent.

För män födda i Asien och Afrika med vistelsetid i Sverige kortare än fem år är minskningen i anknytningsgrad betydligt större: från 49 respektive 42 procent till 23 respektive 13 procent.

För kvinnor är anknytningsgraden lägre än för män, både bland inrikes och utrikes födda. För inrikes födda kvinnor är anknytningsgraden enligt vårt alternativa mått 51 procent medan den är särskilt låg för kvinnor födda i Asien och Afrika med vistelsetid under fem år, 7 respektive 3 procent.

Anknytningsgraden ökar visserligen med de utrikes föddas vistelsetid, men den når inte upp till den för inrikes födda ens efter mer än tio år. 

Liten lönepremie för tillsvidareanställning
I en ekononometrisk analys för perioden 2005-2015 länkas uppgifter från Arbetskraftsundersökningarna till lönedata från lönestrukturstatistiken. Enligt resultaten är lönepremien för tillsvidareanställning i förhållande till visstidsanställning 2–3 procent, efter att hänsyn tagits till individernas bakgrundsegenskaper.

Det finns inga skillnader mellan lönepremierna för inrikes och utrikes födda. Lönepremien är betydligt mindre i Sverige än de motsvarigheter som skattats för de flesta andra länder. Möjliga förklaringar till den förhållandevis blygsamma lönepremien i Sverige är den sammanpressade lönestrukturen och frånvaron av särbestämmelser för visstidsanställda i kollektivavtalen.


Working Paper nr 1204, ”Non-standard Employment in Sweden” är författat av Per Skedinger. Vill du veta mer? Kontakta Per på epostadress per.skedinger@ifn.se. Artikeln är accepterad för publicering i De Economist.

Per Skedinger

Kontakt

Tel: 08 665 4553
per.skedinger@ifn.se

Framtidens arbetsförmedling

Pages-from-2018-Bergström-Calmfors---Framtidens-arbetsförmedling.gif

Lars Calmfors, IFN, är en av redaktörerna för antologin Framtidens arbetsförmedling (Fores 2018): "Den största utmaningen idag i svensk ekonomi är den höga arbetslösheten bland utomeuropeiskt födda, personer som saknar gymnasiekompetens, äldre och personer med funktionsnedsättningar". Ett genomgående tema i boken är att det är bättre att genomföra förändringar i små steg som går att utvärdera än att i ett slag göra totala systemförändringar.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se