Working Paper No. 1221

Farm Size, Technology Adoption and Agricultural Trade Reform: Evidence from Canada

Ökad konkurrens påskyndade teknisk utveckling i jordbruket

Publicerad: 20 juni 2018Antal sidor: 36Nyckelord: Agricultural Trade Liberalization; Export Subsidy; Technical Change; Farm Size; Firm HeterogeneityJEL-koder: F14; O13; Q16; Q17; Q18

Farm Size, Technology Adoption and Agricultural Trade Reform: Evidence from Canada W. Mark Brown, Shon Ferguson och Crina Viju


1995 avskaffade den kanadensiska staten subventioner för export med järnväg av jordbruksprodukter. Reformen ledde till en ökad konkurrens, där bönder fick mindre betalt för sina produkter. Denna studie visar att påfrestningen också ledde till att nya tekniker för utsäde slog igenom i en snabbare takt på större bondgårdar.

Fram till 1995 hade Kanada statliga subventioner för export med järnväg av jordbruksprodukter. Det var i första hand bönder i Kanadas västra inland som kunde dra nytta av detta finansiella stöd. Subventionen gällde för en rad jordbruksråvaror, huvudsakligen spannmål, oljeväxter och baljväxter. Reformen 1995 innebar att en av världens äldsta jordbrukssubventioner gick i graven.

Resultatet av reformen var att lokala priser på spannmål minskade kraftigt, med 8-17 procent beroende på avståndet till exporthamnen. För bondgårdar som låg förhållandevis nära hamnen innebar reformen en lindrig prisminskning, medan bondgårdar förhållandevis långt från hamnen drabbades av mycket lägre lokala priser, dvs. sämre betalt för spannmål.

Ny teknik för utsäde
Denna studie visar att avskaffandet av exportsubventionen påverkade böndernas val av teknik. I början av 1990-talet utvecklades ett nytt sätt att så utsäde som minskade jordbearbetningen, den så kallade zero-till- eller no-till-tekniken. Nya maskiner klarade av att samtidigt så utsädet och packa jorden, vilket sparade både bränsle och arbetskraft jämfört med det gamla systemet där man var tvungen att köra flera gånger över åkern med olika maskiner. Målet med zero-till var också att minska jordbearbetningen, vilket förbättrade jorden och ledde till mindre jorderosion. Så kallade minimum-till-tekniken, en billigare korsning mellan zero-till och traditionella tekniker för utsäde, fanns också.

Analysen tyder på att bönder med större arealer i de mest utsatta områdena bytte från den gamla tekniken för utsäde till den nya i en mycket snabbare takt jämfört med bönder i områden som var mindre påverkade av reformen. Mindre bondgårdar bytte till den billigare minimum-till tekniken, medan större bondgårdar bytte till både den billigare och dyrare nya tekniken. Samtidigt bytte många bönder oavsett gårdsstorlek till produktion av spannmålstyper med högre försäljningspris per ton på grund av högre exportkostnader.

Naturligt experiment
Den abrupta och ojämna ökningen av fraktkostnaderna som man efter 1995 upplevde främst i västra Kanada fungerar som ett naturligt experiment. Vi utvärderar effekterna av ökad konkurrens på teknikutvecklingen på gårdsnivå. Studien visar att de påfrestningar som orsakas av en sådan reform kan ha stor och gynnsam effekt på den tekniska utvecklingen för just bondgårdar med tillräckligt stor omsättning för att kunna bekosta investeringen.


IFN Working Paper 1221, " Farm Size, Technology Adoption and Agricultural Trade Reform: Evidence from Canada", är författat av Mark Brown, Statistics Canada, Shon Ferguson, Institutet för Näringslivsforskning, och Crina Viju, Carleton University. Vill du veta mer? Kontakta Shon Ferguson på shon.ferguson@ifn.se.

Shon Ferguson

Kontakt

Tel: 08 665 4523
shon.ferguson@ifn.se

Glädjeparadoxen

Historien om skolans uppgång, fall och möjliga upprättelse

Glädjeparadoxen.gif

Den här boken, författad av Gabriel Heller Sahlgren och Nima Sanadaji, spårar rötterna till den svenska skolans problem via en djupdykning i forskning och modern historia. På 1800-talet slog den progressiva utbildningsfilosofin igenom, med fokus på glädje, elevdemokrati och elevledd undervisning. Problemet var bara att den nya pedagogiken inte fungerade som det var tänkt. Forskningen tyder inte på att elever lär sig mer när de har roligt.

Läs mer

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se