Working Paper No. 1226

Gender Grading Bias at Stockholm University: Quasi-Experimental Evidence from an Anonymous Grading Reform

Anonymt rättade tentamina ledde till högre betyg för kvinnor

Publicerad: 21 augusti 2018Antal sidor: 28Nyckelord: Grading bias; University; Discrimination; Education; Anonymous gradingJEL-koder: I23; J16

Gender Grading Bias at Stockholm University: Quasi-Experimental Evidence from an Anonymous Grading Reform Joakim Jansson och Björn Tyrefors


Vi finner att införandet av anonymt rättade  tentamina vid Stockholms universitet ledde till att kvinnors betyg ökade jämfört med mäns. Slumpmässig tilldelning av tentamensfrågor till rättande lärare visar att den totala effekten av anonymiseringsreformen endast delvis kan förklaras av den manliga dominansen bland universitetslärare.

På senare tid har två frågor ofta lyfts fram i samhällsdebatten: dels pojkars allt sämre resultat i förhållande till flickors i grundskola och gymnasium, dels den låga andelen kvinnor som söker sig till så kallade STEM-ämnen (science, technology, engineering and mathematics) på universitetsnivå. Diskriminering, eller könsbias vid betygssättning, har föreslagits som en delförklaring och tidigare forskning har påvisat förekomst av könsbias, då mot pojkar, vid bedömning i gymnasium och grundskola.

Dock finns det inte några tidigare studier som undersöker sambandet på universitetsnivå. Vi studerar hur införandet av anonymt rättade tentamina vid Stockholms universitet under hösten 2009 påverkade skillnaden mellan mäns och kvinnors betyg.

Data från hela Stockholms universitet
Svårigheten i att studera könsbias vid bedömning ligger i att det kan finnas andra anledningar än könsbias till att skillnaden mellan mäns och kvinnors betyg förändras över tiden. Vi använder därför t.ex. uppsatser eller muntliga moment, som aldrig blir anonymt bedömda, och jämför dessa med de tentamina som övergår till att bli anonymt bedömda 2009.

Alltså jämför vi förändringen i skillnaden i mäns och kvinnors betyg på tentamina före och efter införandet av anonymitet med förändringen i skillnaden i betyg för de moment som inte bedöms anonymt. Vi finner då att kvinnors betyg i förhållande till mäns ökade när anonymt bedömda tentamina infördes.

Data från nationalekonomiska institutionen – vad är mekanismen?
En möjlig mekanism skulle kunna vara att det finns fler manliga bedömare på universitet och att män gynnar sin egen grupp. Könssammansättningen bland lärare har föreslagits som delförklaring i grundskola och gymnasium, där kvinnliga lärare är i majoritet, i studier som funnit att flickor gynnas.

För att utreda hypotesen om det är matchningen mellan könet på den rättande läraren och studenten som avgör graden av diskriminering använder vi oss av tentamina för grundkursen i makroekonomi vid nationalekonomiska institutionen. Utöver att vi finner samma förändring i skillnaden mellan män och kvinnor som i det fullständiga datamaterialet, tillåter dessa tentamina oss att studera effekten av matchningen mellan kön för rättande lärare och student. Vilken lärare som rättar vilken fråga utses nämligen genom lottdragning, och därmed är även könet på läraren som rättar en specifik fråga slumpmässigt.

Med dessa data finner vi att man får högre betyg av en lärare av samma kön när tentamina inte är anonyma, och att denna effekt försvinner helt efter det att anonyma tentamina införts. Vidare kan vi se att den manliga dominansen bland rättande lärare i nationalekonomi som mest kan förklara 20 procent av den totala förbättringen av kvinnors relativa betyg vid anonyma tentamina, vilket lämnar en lejonpart åt t.ex. kulturella förklaringsfaktorer.


IFN Working Paper No. 1226; "Gender Grading Bias at Stockholm University: Quasi-Experimental Evidence from an Anonymous Grading Reform", är författat av Joakim Jansson, Stockholms universitet och Institutet för Näringslivsforskning (IFN),  och Björn Tyrefors, Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Vill du veta mer? Kontakta Björn Tyrefors, bjorn.tyrefors@ifn.se.

 

 

Framtidens arbetsförmedling

Pages-from-2018-Bergström-Calmfors---Framtidens-arbetsförmedling.gif

Lars Calmfors, IFN, är en av redaktörerna för antologin Framtidens arbetsförmedling (Fores 2018): "Den största utmaningen idag i svensk ekonomi är den höga arbetslösheten bland utomeuropeiskt födda, personer som saknar gymnasiekompetens, äldre och personer med funktionsnedsättningar". Ett genomgående tema i boken är att det är bättre att genomföra förändringar i små steg som går att utvärdera än att i ett slag göra totala systemförändringar.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se