Working Paper No. 1228

“Post-Truth” Schooling and Marketized Education: Explaining the Decline in Sweden’s School Quality

Mötet mellan marknad och postmodernism fick den svenska skolan på fall

Publicerad: 10 september 2018Antal sidor: 50Nyckelord: For-profit schools; Marketized education; School choice; Social constructivism; Voucher systemJEL-koder: H42; H44; H75; I22; I28; L88

“Post-Truth” Schooling and Marketized Education: Explaining the Decline in Sweden’s School Quality Magnus Henrekson och Johan Wennström


Den svenska skolan har allvarliga problem: sjunkande kunskaper, betygsinflation, ökad psykisk ohälsa och lärarbrist. Grundorsaken är den läroplan som avvisar ämneskunskaper, ger elever för stort ansvar och försvagar lärarrollen. När kunskapssynen kombinerades med marknadsreformer skapades incitament att konkurrera med annat än kunskaper. 

Sedan slutet av 1940-talet har svensk skolpolitik drivits av uppfattningen att skolans primära mål inte bör vara att förmedla ämneskunskaper, utan att träna eleverna i att arbeta självständigt. Detta har tillåtit en postmodern och konstruktivistisk syn på ämneskunskaper att få fäste i skolan och utvecklas till ett dominerande paradigm. Läroplaner, lärarutbildningen och skolsystemet i stort omfattas nu av detta paradigm, där ingen anses ha tolkningsföreträde till kunskap.

Skadliga incitament
Denna kunskapssyn fick fullt genomslag i skolans praktik i början av 1990-talet. Då infördes en ny läroplan som ifrågasatte det traditionella kunskapsbegreppet och som saknade instruktioner rörande innehållet i och omfattningen av undervisningen.

Den enskilda eleven gavs stort eget ansvar för studierna och det gjordes klart att kunskapsförmedling inte var en prioriterad uppgift för lärarna. Samtidigt infördes ett betygssystem som innebar att betygssättningen decentraliserades till de enskilda skolorna. 

Dessa reformer sammanföll med den skolkonkurrens som möjliggjordes genom skolvalsreformen 1992. Men med den nya läroplanen och det nya betygssystemet saknades förutsättningar för att skolkonkurrens skulle bidra till förbättrade resultat och ökade kunskaper. I stället skapade reformerna incitament för fristående och kommunala skolor, elever och deras föräldrar att förhandla om betygssättningen med lärare och medverka till betygsinflation.

Samma kunskapssyn i dagens skola
Den för Sverige unika kombinationen av en postmodern och konstruktivistisk kunskapssyn och en långtgående marknadsutsättning av skolan är, enligt denna studie, huvudförklaringen till svenska elevers låga resultat i internationella mätningar av ämneskunskaper och förmågor. I början av 1990-talet presterade svenska elever fortfarande väl i internationella jämförelser, men därefter inleddes en kraftig nedgång.

De nu gällande läroplanerna (från 2011) har endast förbättrat situationen marginellt; läroplanerna präglas fortfarande av samma kunskapssyn och frånvaro av väldefinierade betygskriterier.

Ett nytt paradigm kan vända utvecklingen
Inte bara elevernas kunskaper och förmågor har påverkats. Om barn och unga inte får lära sig ämneskunskaper enligt de pedagogiska metoder som forskningen visar är effektiva, utan tvingas att ta ett självständigt ansvar som de inte är kognitivt mogna för, ligger det även nära till hands att känslor av frustration, ångest och oro ökar och att skolk blir vanligt. Om lärare inte förväntas vara ämneskunniga förmedlare av kunskap är det heller inte förvånande att läraryrkets attraktion och status minskar.

Denna studie pekar på att ett nytt paradigm i skolan vad gäller synen på ämneskunskaper kan vända utvecklingen för såväl elevernas resultat och välmående som läraryrkets förmåga att locka och behålla de bäst lämpade kandidaterna.


IFN Working Paper nr 1228, ”’Post-Truth’ Schooling and Marketized Education: Explaining the Decline in Sweden’s School Quality”, är författat av Magnus Henrekson, IFN, och Johan Wennström, IFN och Linköpings universitet. Vill du veta mer? Kontakta Johan Wennström, johan.wennstrom@ifn.se

Magnus Henrekson

Kontakt

Tel: 08 665 4502
magnus.henrekson@ifn.se

Johan Wennström

Kontakt

Tel: 0700 89 58 65; 08 665 4581
johan.wennstrom@ifn.se

Framtidens arbetsförmedling

Pages-from-2018-Bergström-Calmfors---Framtidens-arbetsförmedling.gif

Lars Calmfors, IFN, är en av redaktörerna för antologin Framtidens arbetsförmedling (Fores 2018): "Den största utmaningen idag i svensk ekonomi är den höga arbetslösheten bland utomeuropeiskt födda, personer som saknar gymnasiekompetens, äldre och personer med funktionsnedsättningar". Ett genomgående tema i boken är att det är bättre att genomföra förändringar i små steg som går att utvärdera än att i ett slag göra totala systemförändringar.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se