Working Paper No. 1233

Gender and Dynastic Political Recruitment

Familjeband inom politiken viktigare för kvinnor än för män

Publicerad: 17 september 2018Antal sidor: 50Nyckelord: Dynasties; Gender representation; Gender quota; Sweden; IrelandJEL-koder: D72

Gender and Dynastic Political Recruitment Olle Folke, Johanna Rickne och Daniel M. Smith


Vi undersöker familjeband mellan politiker med fokus på jämförelser mellan kvinnor och män. Kvinnliga politiker har i högre grad än manliga familjeband till tidigare politiker, och deras seniora släktingar är mer kompetenta. Kvinnor har en nackdel i den politiska rekryteringsprocessen som den seniora släktingen kan kompensera för. ​

En ”dynastisk politiker” är en politiker som är en yngre släkting – barn, syskon o.s.v. – till en annan politiker. Dynastiska politiker har studerats i en rad olika länder, och ett vanligt återkommande mönster i dessa studier är att det finns fler dynastiska politiker bland kvinnorna än bland männen. Kvinnor som går in i politiken har i högre grad en släkting som tidigare varit folkvald.

Förklaringar till familjebandens betydelse 
I vår studie redovisar vi data från tolv olika länder över könsbalansen mellan dynastiska och icke-dynastiska politiker. Vi diskuterar sedan potentiella anledningar till att kvinnliga politiker oftare är dynastiska.

Vår huvudsakliga förklaringsmodell beskriver hur rekrytering via familjeband kan överbrygga informationsgap i rekryteringsprocessen. Ett familjeband kan också minska negativa uppfattningar som väljare eller partiorganisationen kan tänkas ha om sociala grupper som är mindre vanligt förekommande i politiken.

Av detta följer att rekrytering via familjeband borde vara vanligare hos politiska minoriteter. Det följer också att kvinnornas dynastiska band borde gå till mer kompetenta seniora släktingar. En sådan släkting kan tänkas fylla en viktig funktion genom att ”gå i god” för en nyrekrytering från en politisk minoritet.

Specialstudie av Sverige och Irland
Vi använder data från Sverige och Irland för att mer djupgående undersöka de dynastiska banden mellan politikerna. Dessa länder är intressanta, bl a eftersom valsystemet lägger olika tyngdpunkt på väljare och partiorganisationer. I Sverige är det politiska partier som nominerar kandidater till valsedeln, men på Irland röstar väljarna direkt mellan två politiker i varje valkrets.

I både Irland och Sverige är det vanligare att kvinnliga än manliga politiker är dynastiska. Vi ser också att de kvinnliga politikerna har fler släktband till mer kompetenta ”seniorer” än vad männen har. Detta är en indikation på att kvinnliga politiker har större behov av en senior släkting som går i god för dem, både i väljarnas och partiorganisationens ögon.


IFN Working Paper nr 1233, "Gender and Dynastic Political Recruitment", är författat av Olle Folke, Uppsala universitet, Johanna Rickne, Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och Uppsala Center for Labor Studies, och Daniel M. Smith, Harvard University, Department of Government. Kontakta Johanna Rickne, johanna.rickne@sofi.su.se, om du vill veta mer.

Glädjeparadoxen

Historien om skolans uppgång, fall och möjliga upprättelse

Glädjeparadoxen.gif

Den här boken, författad av Gabriel Heller Sahlgren och Nima Sanadaji, spårar rötterna till den svenska skolans problem via en djupdykning i forskning och modern historia. På 1800-talet slog den progressiva utbildningsfilosofin igenom, med fokus på glädje, elevdemokrati och elevledd undervisning. Problemet var bara att den nya pedagogiken inte fungerade som det var tänkt. Forskningen tyder inte på att elever lär sig mer när de har roligt.

Läs mer

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se