Working Paper No. 1238

Telemedicine and the Welfare State: The Swedish Experience

Nätläkare i primärvården – ökade kostnader eller förbättrad tillgänglighet?

Publicerad: 9 oktober 2018Antal sidor: 24Nyckelord: Primary health care; Telemedicine; Welfare state; Digitalization; Privatization; Outsourcing.JEL-koder: H75; I11; I18

Telemedicine and the Welfare State: The Swedish Experience Mårten Blix och Johanna Jeansson


Vårdkontakt via internet är en positiv innovation som förbättrar bristande tillgänglighet i primärvården. Avgörande för att få ta del av fördelarna med digital vård utan att kostnaderna skenar på grund av överutnyttjande är att vårdens grindvaktsfunktion förstärks samt att föråldrade ersättningssystem reformeras.

Svensk sjukvård håller hög klinisk standard, men kritiseras ofta för tillgänglighetsproblem. Mycket talar för att obalanserna mellan utbud och efterfrågan i den svenska primärvården kommer att förvärras i takt med en åldrande befolkning. Dels ökar efterfrågan på sjukvård, dels blir det allt svårare att rekrytera personal inom välfärdssektorn när färre nyutexaminerade ska ersätta stora pensionsavgångar.

Här står Sverige inför ett vägval. Ett alternativ är att minska den subventionerade delen av sjukvårdsbesöken, så att patienterna får betala en högre avgift. Ett annat är att höja skatterna ytterligare, medan ett tredje alternativ är förbättra produktiviteten inom välfärdstjänsterna.

Stora tidsvinster
Denna uppsats tar upp det sistnämnda alternativet. Mer konkret diskuteras hur tillkomsten av nätläkare har lett till förbättrad tillgänglighet inom den svenska sjukvården, vilket kan leda till ökad produktivitet.

Genom att patienter och läkare matchas via en digital plattform vinner patienter tid och slipper besväret att besöka en vårdcentral. Tidsbesparingen kan vara betydande – både för den enskilde patienten och för samhället i stort. Än så länge är det främst unga boende i storstäder som nyttjar tjänsterna, men på sikt borde fler ha mycket att vinna på sjukvård via nätläkare.

Genom att patienter i förväg fyller i grundläggande information, en så kallad digital anamnes, förbättras också förutsättningarna för att vårdsamtalet med läkaren handlar om det konkreta vårdbehovet och inte om kringliggande formalia. Genom matchningen via plattformen blir det också lättare att nyttja specialistkompetens hos olika vårdgivare när det behövs.

Åtgärder för ett bättre fungerande system
Det finns en oro för att nätläkarna med sin förbättrade tillgänglighet uppmuntrar till överkonsumtion av vård, vilket leder till ökade kostnader för skattebetalarna. Dessutom finns en risk för så kallad cream skimming, det vill säga att nätläkarna bara tar sig an enkla fall, men avstår svårare och mer kostsamma diagnoser.

Om digitala vårdkontakter mest förenklar för eventuella hypokondriker kommer vårdkostnaderna förstås att öka alltför snabbt. Om en digital vårdkontakt löser ett vårdbehov som annars hade tillgodosetts av den fysiska primärvården minskar kostnaderna däremot, eftersom ersättningen till nätläkare är lägre än den till fysiska vårdcentraler.

En första åtgärd som behövs för att det svenska systemet ska fungera bättre är att anpassa ersättningssystemen, så att nätläkarna får samma incitament som de fysiska vårdcentralerna att erbjuda förebyggande vård i en sammanhållen vårdkedja. En annan åtgärd är att förbättra selektionen av patienter, så att patienter hamnar rätt i vårdkedjan.


IFN Working Paper nr 1138, "Telemedicine and the Welfare State: The Swedish Experience", är författat av Mårten Blix, Institutet för Näringslivsforskning, och Johanna Jeansson, FEM in Stockholm. Vill du veta mer? Kontakta Mårten Blix, marten.blix@ifn.se. 

Framtidens arbetsförmedling

Pages-from-2018-Bergström-Calmfors---Framtidens-arbetsförmedling.gif

Lars Calmfors, IFN, är en av redaktörerna för antologin Framtidens arbetsförmedling (Fores 2018): "Den största utmaningen idag i svensk ekonomi är den höga arbetslösheten bland utomeuropeiskt födda, personer som saknar gymnasiekompetens, äldre och personer med funktionsnedsättningar". Ett genomgående tema i boken är att det är bättre att genomföra förändringar i små steg som går att utvärdera än att i ett slag göra totala systemförändringar.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se