Working Paper No. 1240

The Geography and Concentration of Authorship in the Top Five: Implications for European Economics

Fokuseringen på publicering i ett fåtal topptidskrifter i nationalekonomi är problematisk

Publicerad: 10 oktober 2018, reviderad november 2018Antal sidor: 37Nyckelord: Bibliometrics; Impact of research; Ranking; Research output; Research productivity JEL-koder: A11; A13; A14; B41
Publicerad version

The Geography and Concentration of Authorship in the Top Five: Implications for European Economics Simon Ek och Magnus Henrekson


Inom nationalekonomin läggs i dag stor vikt vid publiceringar i de s.k. topp-5-tidskrifterna. Vi studerar vilka som publicerar där, var de är verksamma och diskuterar hur detta starka fokus påverkar forskares agerande och nationalekonomisk forskning i Europa. Risken är att både mångfalden och relevansen i forskningsfrågorna blir lidande.

En forskares produktivitet har stor betydelse för möjligheterna att få en tjänst, att bli befordrad och att få forskningsanslag. För att jämföra forskningsprestationer måste något mått användas. Vilket mått som används påverkar i sin tur forskarnas beteende: val av frågeställning, samarbetspartners, publiceringskanaler, osv.

Sedan ett tjugotal år tillbaka lägger den nationalekonomiska disciplinen särskilt stor vikt vid publiceringar i de s.k. topp-5-tidskrifterna: American Economic Review, Econometrica, Journal of Political Economy, Quarterly Journal of Economics och Review of Economic Studies. Vi studerar i vilken utsträckning de som publicerade i dessa topptidskrifter 1994–2017 gjort det redan tidigare, i vilken del av världen de var verksamma och vad som utmärker dem som publicerade sig där för första gången.

Samförfattande med amerikan underlättar för europeiska forskare
Andelen författare verksamma i USA har minskat sedan 1994. Detta förklaras i hög grad av ökat samförfattande mellan amerikanska forskare, som tidigare publicerat i topp-5, och européer som i de flesta fall gör det för första gången. Däremot har det inte skett några stora förändringar i andelen artiklar som författats enbart av utomamerikanska forskare.

Endast var sjätte artikel år 2017 var skriven av författare där ingen tidigare publicerat sig i topp-5. Om vi begränsar oss ytterligare till artiklar där alla författare är verksamma utanför USA sjunker andelen till fem procent. Inom denna grupp var det år 2017 inte mer än fem personer som inte hade doktorsexamen från USA och som avlagt sin doktorsexamen högst fem år före publicering.

Majoriteten av dem som publicerade i topp-5 under de 24 år vi studerar gjorde det endast en gång och i regel med en eller två medförfattare. Samtidigt skrevs närmare hälften av artiklarna av forskare som under perioden publicerade minst fem topp-5-artiklar.

Våra resultat tyder på att det säkraste sättet för en nationalekonomisk forskare verksam i Europa att bli antagen i en topp-5-tidskrift är att samarbeta med en senior (amerikansk) medförfattare som redan publicerat i dessa tidskrifter. Chansen att lyckas är ändå liten givet det stora antalet forskare som försöker publicera sig i topp-5 jämfört med antalet artiklar som årligen antas.

Forskningsfrågor i små länder sätts på undantag 
Vi ser stora risker med dagens starka betoning av publiceringar i topp-5. Den mest uppenbara risken är att pluralismen i forskningen minskar när frågeställningar (och även metodval) i högre grad styrs av de prioriteringar som görs av redaktörerna för de fem topptidskrifterna snarare än av frågornas samhällsrelevans. Vi pekar särskilt på risken att frågor som är av stor vikt för mindre länder – som Sverige – men som uppfattas som relativt oviktiga i den internationella nationalekonomin (och då särskilt i USA) väljs bort.


IFN Working Paper nr 1240, "The Geography and Concentration of Authorship in the Top Five: Implications for European Economics", är författat av Simon Ek, IFN och Uppsala universitet, och Magnus Henrekson, IFN. Kontakta Magnus Henrekson, magnus.henrekson@ifn.se, om du vill veta mer.

Kollektivavtal och lönebildning i en ny tid

Kollektivavtal-framsida.gif

 Kollektivavtal och lönebildning i en ny tid av Lars Calmfors, Simon Ek och Per Skedinger, IFN, samt Ann-Sofie Kolm, Stockholms universitet, analyseras olika sätt att göra lönebildningen mer flexibel. Analysen utmanar den etablerade synen inom partsorganisationerna på hur lönebildningen bör fungera. 

Läs mer

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se