Working Paper No. 1245

The Taxation of Private Foundations in Sweden 1862–2018

Beskattningen av stiftelser i ett långsiktigt perspektiv

Publicerad: 6 november 2018, reviderat februari 2019 och oktober 2019Antal sidor: 52Nyckelord: Family firms; Foundations; TaxationJEL-koder: K34; N23; N24

The Taxation of Private Foundations in Sweden 1862–2018 Dan Johansson, Mikael Stenkula och Niklas Wykman


Denna uppsats undersöker hur beskattningen av allmännyttiga stiftelser har utvecklats över tid. Denna typ av stiftelser är skattemässigt gynnade. Om man tar hänsyn till kravet som dessa stiftelser har på att ge bort lejonparten av utdelningsinkomsterna till välgörande ändamål framstår dock inte denna ägandeform som lika fördelaktig.

Studien kompletterar IFN:s tidigare undersökningar av hur skatterna utvecklats i Sverige sedan 1862 och fokuserar på stiftelsernas skattesituation. För att illustrera den samlade effekten av kapitalskatterna för stiftelser beräknas den marginella effektiva skattesatsen, vilken visar hur stor andel av realavkastningen på en marginell investering som går till skatter – bolagsskatt, kapitalskatt på ägarnivå samt eventuell förmögenhetsskatt.

Undantag från flera skatter
Den särställning som stiftelserna har inom det svenska skatteområdet har rötter långt tillbaka tiden. Det var emellertid först från och med år 1942 som en tydlig och formaliserad lagstiftning om stiftelsernas beskattning kom till stånd.

Här slogs det fast att stiftelser kan slippa betala skatt på kapitalinkomster, förmögenhet samt arv och gåvor, givet att stiftelsen ”i skälig omfattning” använder sina intäkter för allmännyttiga ändamål. Skälig omfattning har i praxis tolkats som cirka 80 procent. Kapitalvinster är emellertid undantagna från denna regel, dvs. en stiftelse behöver inte spendera 80 procent av eventuella kapitalvinster på allmännyttiga ändamål.

Två beräkningsmetoder
De marginella effektiva skattesatserna har beräknats på två sätt. Till att börja med har de beräknats som om inga kapitalinkomstskatter på stiftelsenivå behöver betalas. Med denna beräkningsmetod är skattebelastningen låg och stiftelser framstår som en gynnsam ägandeform. Skattenivån överstiger inte 50 procent för investeringar finansierade med eget kapital.

Om man i beräkningarna tar hänsyn till kravet på att ge bort 80 procent av inkomsterna framstår emellertid inte stiftelser som lika förmånligt. Om stiftelsen först betalar bolagsskatt och sedan ger bort 80 procent av återstoden kan ”skatten” realt sätt vara över 100 procent.

Dessa resultat kan användas för att analysera utvecklingen av ägarstrukturer över tid. Stiftelser har ofta använts av ägarsfärer för att kontrollera företag i Sverige.


IFN Working Paper nr 1245, ”The Taxation of Private Foundations in Sweden 1862–2018”, är författat av Dan Johansson, Handelshögskolan vid Örebro universitet och HUI Research, Mikael Stenkula, Institutet för Näringslivsforskning (IFN) samt Niklas Wykman, Handelshögskolan vid Örebro universitet. Vill du veta mer? Kontakta Mikael Stenkula på e-post: mikael.stenkula@ifn.se.

Mikael Stenkula

Kontakt

Tel: 08 665 4530
mikael.stenkula@ifn.se

Niklas Wykman

Kontakt

Tel: 070 538 2956
niklas.wykman@gmail.com

Kollektivavtal och lönebildning i en ny tid

Kollektivavtal-framsida.gif

 Kollektivavtal och lönebildning i en ny tid av Lars Calmfors, Simon Ek och Per Skedinger, IFN, samt Ann-Sofie Kolm, Stockholms universitet, analyseras olika sätt att göra lönebildningen mer flexibel. Analysen utmanar den etablerade synen inom partsorganisationerna på hur lönebildningen bör fungera. 

Läs mer

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se