Working Paper No. 1245

The Rise of Private Foundations as Owners of Swedish Industry: The Role of Tax Incentives 1862–2018

Ägarbeskattning förklarar användandet av stiftelser som maktinstrument

Publicerad: 6 november 2018Antal sidor: 74Nyckelord: Family firms; Foundations; High-impact entrepreneurship; Owner; TaxationJEL-koder: D31; H32; K34; L26; N23; O43; P12; P14

The Rise of Private Foundations as Owners of Swedish Industry: The Role of Tax Incentives 1862–2018 Dan Johansson, Mikael Stenkula och Niklas Wykman


Denna uppsats undersöker hur beskattningen av allmännyttiga stiftelser har utvecklats över tid och hur detta har påverkat incitamenten att utöva kontroll i svenskt näringsliv genom stiftelser. Skatternas utveckling är en förklaring till varför alla inflytelserika stiftelser startades mellan första världskriget och 1960-talet.

Studie kompletterar IFN:s tidigare undersökningar av hur skatterna utvecklats i Sverige sedan 1862 och fokuserar på stiftelsernas skattesituation. För att illustrera den samlade effekten av kapitalskatterna för stiftelser beräknas den marginella effektiva skattesatsen, vilken visar hur stor andel av realavkastningen på en marginell investering som går till skatter – bolagsskatt, kapitalskatt på ägarnivå samt eventuell förmögenhetsskatt.

Undantag från flera skatter
Den särställning som stiftelserna har inom det svenska skatteområdet har rötter långt tillbaka tiden. Det var emellertid först från och med år 1942 som en tydlig och formaliserad lagstiftning om stiftelsernas beskattning kom till stånd. Här slogs det fast att stiftelser kan slippa betala skatt på kapitalinkomster, förmögenhet samt arv och gåvor, givet att stiftelsen ”i skälig omfattning” använder sina intäkter för allmännyttiga ändamål. Skälig omfattning har i praxis tolkats som cirka 80 procent. Kapitalvinster är emellertid undantagna från denna regel, dvs. en stiftelse behöver inte spendera 80 procent av eventuella kapitalvinster på allmännyttiga ändamål.

Två beräkningsmetoder
De marginella effektiva skattesatserna har beräknats på två sätt. Till att börja med har de beräknats som om inga kapitalinkomstskatter på stiftelsenivå behöver betalas. Med denna beräkningsmetod är skattebelastningen låg och stiftelser framstår som en gynnsam ägandeform. Skattenivån överstiger inte 50 procent och är negativ vid skuldfinansiering. Om man i beräkningarna tar hänsyn till kravet på att ge bort 80 procent av inkomsterna framstår emellertid inte stiftelser som lika förmånligt. Om stiftelsen först betalar bolagsskatt och sedan ger bort 80 procent av återstoden kan ”skatten” realt sätt vara över 100 procent.

Mindre förmånligt efter skattereformen
Stiftelser har använts av ägarsfärer för att kontrollera företag. Wallenbergsfären är ett tydligt sådant exempel. För att förstå incitamenten att använda stiftelser som kontrollinstrument, jämförs stiftelsernas skattesituation med motsvarande skattesituation för en privat ägare som betalar högsta marginalskatt på inkomster och förmögenhet för den undersökta perioden 1862–2018. Denna kategori kan sägas motsvara vad en framgångsrik entreprenör betalar.

Denna jämförelse visar att det inte fanns några incitament att använda stiftelser som kontrollinstrument före första världskriget. Under mellankrigstiden började det bli mer förmånligt att använda stiftelser, men det var främst efter andra världskriget som privat ägande började framstå som direkt oförmånligt eftersom ägarskatterna kom att stiga kraftigt.

Efter skattereformen 1990–91 blev det mer gynnsamt att kontrollera företag via privat ägande och nya maktsfärer använder inte längre stiftelser som kontrollinstrument. Alla inflytelserika stiftelser startades mellan första världskriget och 1960-talet, vilket stämmer väl överens med den tid då utövande av kontroll via stiftelser var mer förmånligt ur skattehänseende jämfört med privat ägande.


IFN Working Paper nr 1245, ”The Rise of Private Foundations as Owners of Swedish Industry: The Role of Tax Incentives 1862–2018)”, är författat av Dan Johansson, Handelshögskolan vid Örebro universitet och HUI Research, Mikael Stenkula, Institutet för Näringslivsforskning (IFN) samt Niklas Wykman, Handelshögskolan vid Örebro universitet. Vill du veta mer? Kontakta Mikael Stenkula på e-post: mikael.stenkula@ifn.se.

Mikael Stenkula

Kontakt

Tel: 08 665 4530
mikael.stenkula@ifn.se

Framtidens arbetsförmedling

Pages-from-2018-Bergström-Calmfors---Framtidens-arbetsförmedling.gif

Lars Calmfors, IFN, är en av redaktörerna för antologin Framtidens arbetsförmedling (Fores 2018): "Den största utmaningen idag i svensk ekonomi är den höga arbetslösheten bland utomeuropeiskt födda, personer som saknar gymnasiekompetens, äldre och personer med funktionsnedsättningar". Ett genomgående tema i boken är att det är bättre att genomföra förändringar i små steg som går att utvärdera än att i ett slag göra totala systemförändringar.

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se