Working Paper No. 1258

Practice Makes Voters? Effects of Student Mock Elections on Turnout

Val i skolan ger inte högre valdeltagande senare

Publicerad: 18 december 2018Antal sidor: 35Nyckelord: Political inequality; Student mock elections; Voter turnout; EducationJEL-koder: D10; D72; I24; I28

Practice Makes Voters? Effects of Student Mock Elections on Turnout Richard Öhrvall och Sven Oskarsson


I många länder genomförs skolval där elever får lägga sin röst i ett hypotetiskt parlamentsval. Syftet är att öka unga människors politiska intresse och självförtroende. I denna studie på svenska data finner vi dock att erfarenheten av att ha gått i en skola som anordnat skolval inte har någon inverkan på senare valdeltagande.

I samband med svenska riksdagsval anordnas i många skolor val där de elever som går i gymnasiet eller i årskurs 7-9 får delta. Eleverna får på det sättet övning i hur det går till att lägga en röst i ett allmänt val. Tanken är att skolvalen därigenom ska öka elevernas politiska intresse, kunskaper och självförtroende.

Lång tradition
Skolval av detta slag har en lång tradition i flera länder. I Sverige har skolval arrangerats i samband med allmänna val sedan slutet av 1960-talet. Från och med 1998 års val har de varit nationellt organiserade och genomförts med rikstäckande kampanjer och presentation av sammanställda valresultat. Det är upp till varje skola att avgöra om de ska delta och det beslutet ligger i elevernas händer.

En tidigare norsk studie har visat att elever som röstar i skolval är mer benägna att uppge att de också skulle rösta i ett kommande, riktigt val. Samtidigt är en intention inte samma sak som en senare utförd handling, och det finns även anledning att anta att de elever som röstar i skolval också skulle rösta i högre grad i riktiga val oavsett om de tidigare hade haft möjlighet att delta i ett skolval eller inte. Ingen tidigare studie har emellertid analyserat skolvalens inverkan på valdeltagande i riktiga val. Vår studie fyller den luckan.

Unikt datamaterial
Vi studerar skolvalens inverkan med hjälp av ett unikt datamaterial som baseras på en totalundersökning av samtliga röstberättigades valdeltagande i allmänna valen 2010 och Europaparlamentsvalet 2009. Därmed kan vi studera valdeltagandet hos de elever som gick i en gymnasieskola höstterminerna 1998, 2002, 2006 och 2010, men även valdeltagandet hos deras föräldrar. Vi använder oss dessutom av en lång rad bakgrundsvariabler både på individ- och skolnivå. Dessa variabler baseras på registerdata.

Socioekonomisk bakgrund viktigare än skolval
När vi studerar valdeltagandet i riksdagsvalet 2010 finner vi att de elever som har gått i en gymnasieskola som anordnat ett skolval röstar i något högre grad än de elever som gått i en skola utan skolval. De skolor som genomför skolval är dock inte ett slumpmässigt urval av alla skolor, utan de har i högre grad elever från resursstarka hem.

När vi tar hänsyn till sådana skillnader finner vi inte längre någon inverkan på valdeltagande av att ha gått på en skola som anordnat skolval, varken på kort- eller lång sikt. Inte heller när vi delar upp eleverna i grupper efter socioekonomisk bakgrund finner vi att skolvalen har någon betydelse för valdeltagande. Samma avsaknad av effekter av skolval gäller även när vi studerar valdeltagande i 2009 års Europaparlamentsval – ett val där valdeltagandet är betydligt lägre än i riksdagsval.

Våra resultat innebär inte att skolval är betydelselösa – det finns anledning att tro att de kan bidra till politiskt intresse och kunskap bland studenter. Men skolval leder inte till ett högre valdeltagande och motiven för att anordna dem måste därför sökas på annat håll.


IFN Working Paper nr 1258, "Practice Makes Voters? Effects of Student Mock Elections on Turnout", är författat av Richard Öhrvall, Institutet för Näringslivsforskning (IFN), och Linköpings universitet, och Sven Oskarsson, Uppsala universitet och UCLS. Vill du veta mer? Kontakta författarna, richard.ohrvall@ifn.se, eller sven.oskarsson@statsvet.uu.se.

Richard Öhrvall

Kontakt

Mobil: 0708 845875
richard.ohrvall@ifn.se

Kollektivavtal och lönebildning i en ny tid

Kollektivavtal-framsida.gif

 Kollektivavtal och lönebildning i en ny tid av Lars Calmfors, Simon Ek och Per Skedinger, IFN, samt Ann-Sofie Kolm, Stockholms universitet, analyseras olika sätt att göra lönebildningen mer flexibel. Analysen utmanar den etablerade synen inom partsorganisationerna på hur lönebildningen bör fungera. 

Läs mer

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se