Working Paper No. 1259

Optimal vs Satisfactory Transparency: The Impact of Global Macroeconomic Fluctuations on Corporate Competitiveness

Otillräcklig transparens kring makroekonomins inverkan på företagets konkurrenskraft

Publicerad: 20 december 2018Nyckelord: Macroeconomic fluctuations; Intrinsic performance; International financial reporting standards; Corporate information disclosure; Optimal transparency; Satisfactory transparency; Corporate governance systems; International cross-listingJEL-koder: F23; F37; G18; G32; G38; L25; M21; M41; M48

Optimal vs Satisfactory Transparency: The Impact of Global Macroeconomic Fluctuations on Corporate Competitiveness Lars Oxelheim


En analys av de 100 största europeiska publika företagen visar på betydande gap mellan optimal transparens för företaget och tillräcklig transparens för aktieägarna beträffande makroekonomins inverkan på företagets konkurrenskraft. Institutionella faktorer i form av redovisningsregler och företagsstyrning minskar detta gap.

En central fråga i företagsvärlden är hur information om makroekonomiska faktorer påverkar företagets konkurrenskraft. Denna studie analyserar faktorer som ökar eller minskar informationsgapet mellan optimal transparens för företaget och tillfredsställande transparens för den externe intressenten. Ju större detta gap är, desto högre riskpremie kräver externa aktieägare för att bidra med kapital. Riskpremien kommer att driva upp kapitalkostnaden för företaget. Att utelämna viktig information kan vara optimalt för företaget om fördelen med denna strategi överväger nackdelen med högre kapitalkostnader.

Viktigt kunna skilja ut makroekonomiska effekter
Förmågan att kunna skilja ut tillfälliga makroekonomiska effekter, som resultat av t.ex. fluktuationer i växelkurser, räntor och inflation, från företagets uthålliga vinst, baserad på en överlägsen produkt, produktionsprocess eller företagsledning, är av största vikt i bedömningen av hur företagets konkurrenskraft utvecklas. Effekter av makroekonomisk medvind och motvind måste filtreras ut för att bilden av företagets utveckling skall bli tydlig. Den s.k. MUST-analysen ger en väg att definiera vad som är tillräcklig information för den externe aktieägaren. I artikelns empiriska del används denna ansats för att jämföra tillräcklig information med den faktiskt lämnade informationen.

Europeiska storföretag
Studien baseras på de 100 största publika icke-finansiella europeiska företagen under perioden 2000-09. Valet av de största företagen motiveras av att deras relativa finansiella styrka garanterar att kostnaden för informationsgivningen inte skall utgöra ett hinder. Perioden har valts med år 2005 som mittpunkt, eftersom detta år var tidpunkten då europeiska storföretag tvingades tillämpa nya internationella redovisningsregler (IAS/IFRS) i koncernredovisningen.

Institutionella krafter minskar informationsasymmetrin
Den empiriska analysen visar att inhemska institutionella krafter i form av system för företagsstyrning och redovisningsregler sätter tryck på informationsgivningen och tenderar att minska gapet mellan tillräcklig och optimal transparens. Ett liknande tryck utövas också av utländska institutionella krafter på de företag i studien som är listade på utländska börser.

Incitamentsprogram – en potentiell orsak bakom informations-asymmetrin
Fortsatt forskning bör inriktas på vilka faktorer som kan förklara informationsasymmetrin. Studien ser fem potentiella förklaringar, varav en kan ses som motiverad och handlar om ledningens skydd av information som kan skada företagets konkurrenskraft. Övriga fyra förklaringar är ledningens okunnighet, uppgivenhet inför påstådd komplexitet, egenintresse, exempelvis som resultat av felaktigt utformade incitamentsprogram, samt ledningens bedömning av effekterna som så små att de inte förtjänar uppmärksamhet. Samtliga dessa kan påverkas av nya former av institutionellt tryck.


IFN Working Paper nr 1259, "Optimal vs Satisfactory Transparency: The Impact of Global Macroeconomic Fluctuations on Corporate Competitiveness”, är författat av Lars Oxelheim. Om du vill veta mer, kontakta Lars på e-postadress lars.oxelheim@ifn.se.

Lars Oxelheim

Kontakt

Tel: 08 665 4527
Mobil: 070 861 9361
lars.oxelheim@ifn.se

Kollektivavtal och lönebildning i en ny tid

Kollektivavtal-framsida.gif

 Kollektivavtal och lönebildning i en ny tid av Lars Calmfors, Simon Ek och Per Skedinger, IFN, samt Ann-Sofie Kolm, Stockholms universitet, analyseras olika sätt att göra lönebildningen mer flexibel. Analysen utmanar den etablerade synen inom partsorganisationerna på hur lönebildningen bör fungera. 

Läs mer

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se