Working Paper No. 1263

Gender Grading Bias in Junior High School Mathematics

Betygsättning i matematik är till nackdel för pojkar

Publicerad: 13 februari 2019Antal sidor: 10Nyckelord: Educational economics; Gender; Grading bias; Mathematics JEL-koder: I20; I24; I28; J16

Gender Grading Bias in Junior High School Mathematics Petter Berg, Ola Palmgren och Björn Tyrefors


Denna studie visar att det finns en stor skillnad mellan hur pojkar respektive flickor presterar på det så kallade Stockholmsprovet i början på gymnasiet i relation till betygen från grundskolan i matematik. I genomsnitt får pojkar som gör Stockholmsprovet fler provpoäng än flickor, men har samtidigt sämre betyg med sig från grundskolan.

I många år har det i Sverige och andra jämförbara länder varit ett faktum att flickor i genomsnitt får högre betyg än pojkar. Men är det enbart en konsekvens av att pojkar klarar skolans kunskapsmål i lägre utsträckning, eller finns det systematiska skillnader i betygsättningen som är till pojkars nackdel?

Orsakerna bakom pojkars relativt sämre prestationer i utbildningssystemet har varit föremål för livlig debatt och en statlig utredning har till och med beskrivit fenomenet i termer av en ”pojkkris”. Tidigare forskning visar dock att det finns ett icke oansenligt inslag av systematisk snedvridning – ”bias” – vid rättning av prov där eleven inte är anonym.

Betyg jämförs med diagnostiskt prov några månader senare
För att utforska systematiska könsskillnader i bedömning jämför vi elevers avgångsbetyg i matematik från årskurs 9 med samma elevers resultat från ett diagnostiskt prov i matematik som görs precis i början av årskurs 1 på gymnasieskolor i Stockholms stad, det så kallade Stockholmsprovet.

Avgångsbetyget sätts av en lärare med lång personlig relation till eleven, medan så inte är fallet för Stockholmsprovet. Provet skrivs endast några månader efter det att slutbetyget fastställts. Stockholmsprovet utformas av experter på Stockholms universitet och till grund ligger samma kursplan som i årskurs 9.

Vår studie visar att pojkar som gör Stockholmsprovet i genomsnitt får fler provpoäng än flickor, men de förra har samtidigt sämre betyg med sig från grundskolan. Effekten är statistiskt säkerställd. Storleken på effekten skiljer sig inte heller åt om vi undersöker olika undergrupper, såsom elever på friskolor eller elever som har gått på en grundskola med en högre andel elever med utländsk bakgrund eller högre andel kvinnliga lärare.


IFN Working Paper nr 1263, ”Gender Grading Bias in Junior High School Mathematics”, är författat av Björn Tyrefors, Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och Petter Berg och Ola Palmgren. Vill du veta mer? Kontakta Björn Tyrefors, bjorn.tyrefors@ifn.se

Björn Tyrefors

Kontakt

Tel: 08 665 4521
bjorn.tyrefors@ifn.se

Kollektivavtal och lönebildning i en ny tid

Kollektivavtal-framsida.gif

 Kollektivavtal och lönebildning i en ny tid av Lars Calmfors, Simon Ek och Per Skedinger, IFN, samt Ann-Sofie Kolm, Stockholms universitet, analyseras olika sätt att göra lönebildningen mer flexibel. Analysen utmanar den etablerade synen inom partsorganisationerna på hur lönebildningen bör fungera. 

Läs mer

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se