Working Paper No. 1268

Globalization, Job Tasks and the Demand for Different Occupations

Arbetsmarknadseffekter av globalisering

Publicerad: 25 mars 2019Antal sidor: 32Nyckelord: Occupations; Job polarization; Globalization; Multinational enterprises; Exporter; AutomatizationJEL-koder: F10; F16; F23
Publicerad version

Globalization, Job Tasks and the Demand for Different Occupations Fredrik Heyman och Fredrik Sjöholm


I denna studie undersöker vi hur globalisering påverkar olika arbetsmarknadsutfall. Vår analys visar att ökad internationalisering påverkar vilka typer av anställda som efterfrågas i olika företag. Vi visar också att globalisering har konsekvenser för jobbpolariseringen på svensk arbetsmarknad.

Sverige har globaliserats snabbt under de senaste årtiondena. En allt större andel av svensk produktion exporteras och alltmer av insatsvaror och konsumtionsvaror importeras till följd av ökad globalisering.

Dessutom har många svenska företag köpts upp av utländska ägare och nästan alla storföretag har en övervägande del av sin verksamhet utanför Sverige. Denna utveckling beror både på teknologiska landvinningar och på en politisk vilja till handelsliberaliseringar.

Som ett resultat har produktionsmönster förändrats, vilket har effekter på olika arbetsmarknadsutfall. I denna rapport undersöker vi hur olika aspekter av svensk arbetsmarknad påverkats av ökad globalisering. Analysens utgångspunkt är att globalisering innebär förändringar i företagens möjligheter och vilja att omorganisera sin verksamhet.

Företagens internationalisering och yrkessammansättning
Uppsatsen undersöker hur företagens efterfrågan på olika typer av arbetskraft i Sverige har förändrats. I vår empiriska analys använder vi ett stort datamaterial med information om svenska arbetstagare och företag under perioden 1997−2013. Vi finner ett robust samband mellan hur internationaliserade företagen är och hur kvalificerade yrken som finns inom företaget.

Multinationella företag, som är de mest internationellt verksamma, har anställda som i hög grad kännetecknas av olika kvalificerade yrken. Denna grupp av företag följs sedan av exporterande företag som också har en sammansättning av anställda med kvalificerade yrken, dock inte i lika stor omfattning som multinationella företag.

Slutligen finner vi att lokala företag, d.v.s. företag som varken är multinationella eller exporterar, ofta har anställda med relativt mer lågkvalificerade yrken.

Globalisering och jobbpolarisering inom företag
Studien analyserar även förekomst av jobbpolarisering inom företag och hur denna samvarierar med globalisering. Jobbpolarisering innebär att efterfrågan på låg- och högkvalificerad arbetskraft ökar, medan den minskar för ”mellankvalificerade”. En omfattande internationell litteratur har funnit stöd för ökad jobbpolarisering. Hittills har forskningen om jobbpolarisering inte tagit hänsyn till hur företag som arbetsgivare påverkar denna process.

Denna rapport presenterar även evidens för att jobbpolarisering förekommer inom företag. Studien visar även att en ökad relativ efterfrågan på icke-rutinartade arbetsuppgifter, bl.a. till följd av teknologisk utveckling, förefaller vara av störst betydelse för utvecklingen mot en mer polariserad arbetsmarknad. Men även ökad digitalisering och offshoring har haft en inverkan på utvecklingen.

Teoretiska mekanismer
Slutligen presenterar studien teoretiska resonemang kring hur globalisering påverkar olika arbetsmarknadsutfall. Dessa mekanismer verkar mellan olika industrier, mellan företag inom samma industrier och inom enskilda företag. Vår genomgång av den teoretiska analysen visar att effekter av globalisering och förändrad efterfrågan på olika typer av anställda på senare tid framförallt sker inom företag och industrier.

Bakgrund till uppsatsen
Uppsatsen är en sammanfattade text som baseras dels på ett bidrag till en internationell konferens om jobbpolarisering i Paris i juni 2019, dels på en SNS-rapport som behandlar arbetsmarknadseffekter av globalisering. Uppsatsen är skriven som ett bidrag till en konferensvolym från konferensen i Paris.


IFN WP nr 1268, ”Globalization, Job Tasks and the Demand för Different Occupations”, är författat av Fredrik Heyman och Fredrik Sjöholm vid Institutet för Näringslivsforskning och Lunds universitet. Vill du veta mer? Kontakta Fredrik Heyman på e-post fredrik.heyman@ifn.se eller Fredrik Sjöholm på e-post fredrik.sjoholm@nek.lu.se.    

Fredrik Heyman

Kontakt

Tel: 08 665 4537
fredrik.heyman@ifn.se

Fredrik Sjöholm

Kontakt

Tel: 046 222 74 26
fredrik.sjoholm@nek.l...

Kollektivavtal och lönebildning i en ny tid

Kollektivavtal-framsida.gif

 Kollektivavtal och lönebildning i en ny tid av Lars Calmfors, Simon Ek och Per Skedinger, IFN, samt Ann-Sofie Kolm, Stockholms universitet, analyseras olika sätt att göra lönebildningen mer flexibel. Analysen utmanar den etablerade synen inom partsorganisationerna på hur lönebildningen bör fungera. 

Läs mer

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se