Working Paper No. 1269

Securing Personal Freedom through Institutions – The Role of Electoral Democracy and Judicial Independence

Rättssystemets oberoende en starkare garant för personlig frihet än demokrati

Publicerad: 3 april 2019Antal sidor: 64Nyckelord: Freedom; Democracy; Judicial independence; Political economy; InstitutionsJEL-koder: D63; D72; D78; K36; K38; P48

Securing Personal Freedom through Institutions – The Role of Electoral Democracy and Judicial Independence Niclas Berggren och Jerg Gutmann


Personlig frihet – att kunna leva sitt liv utifrån egna preferenser – lockar människor i hela världen. Men i vilken typ av samhälle frodas personlig frihet? I denna studie finner vi att rättssystemets oberoende är robust och positivt relaterat till personlig frihet, medan sambandet med demokrati är betydligt svagare.

Efter kommunismens fall trodde många att den liberala demokratin skulle segra, men på senare år har det blivit uppenbart att flera länder har slagit in på en annan väg. Även om allmänna val fortfarande hålls, har centrala element i den liberala demokratin försvagats av regimer med populistiska och auktoritära tendenser. Inte minst ter sig den personliga friheten hotad. Därför undersöker vi i denna studie om politiska eller rättsliga institutioner bäst förmår upprätthålla och stimulera personlig frihet.

Rättssystemets skyddande förmåga inte självklar
Många förknippar demokrati med mänskliga rättigheter och skydd för människors möjligheter att välja hur de vill leva sina liv. Men andra, inte minst i den klassiskt liberala politisk-filosofiska traditionen, har varnat för att majoritetsstyre kan innebära att minoriteter behandlas illa. De senare har istället ofta satt sin tilltro till rättssystemet och dess förmåga att värna den enskildes rättigheter mot tendenser till förtryck.

Samtidigt bygger denna optimism om rättens skyddande kraft på att vissa antaganden är uppfyllda: rättssystemet måste vara oberoende i sin utövning av den politiska makten; lagen måste innehålla skydd för personlig frihet; det måste finnas ett inslag av lagprövning; och domare måste vara beredda att försvara frihet, i den mån personliga preferenser ges möjlighet att inom lagens ramar påverka domslut. Det är inte självklart att dessa villkor är uppfyllda, varför rättssystemets skyddande förmåga inte kan tas för given.

Studie för 162 länder
Eftersom det är teoretiskt oklart hur demokrati och rättssystem påverkar graden av personlig frihet i ett samhälle, genomför vi en empirisk studie med tvärsnittsdata för 162 länder. Det utfall vi undersöker är personlig frihet och dess sju beståndsdelar 2016: rättsstatens kvalitet, säkerhet, rörelsefrihet, religionsfrihet, organisationsfrihet, yttrandefrihet och relationsfrihet. Dessa kvantifieras i index från 0–10.

Vi analyserar hur personlig frihet samvarierar med demokrati och rättsstatens oberoende, de två senare mätta 2010. Demokrati mäts med en variabel som anger om utfallen i val med konkurrerande partier respekteras eller ej. Oberoendet mäts med en indikator som inte bara anger i vilken grad domare är autonoma då de fattar sina domslut i förhållande till den politiska makten, utan som också fångar i vilken mån deras beslut implementeras av andra offentliga organ. Vi tar därutöver hänsyn till en rad andra möjliga bestämningsfaktorer för personlig frihet.

Vi finner ett starkt, positivt och robust samband mellan rättssystemets oberoende och personlig frihet. Demokrati är däremot enbart positivt och robust relaterat till organisationsfrihet och yttrandefrihet. Den största effekten av rättssystemets oberoende uppnås i de minst demokratiska länderna. Vår analys ger också visst stöd för att rättssystemets oberoende är kausalt relaterat till personlig frihet.


IFN Working Paper nr 1269, "Securing Personal Freedom through Institutions – The Role of Electoral Democracy and Judicial Independence”, är författat av Niclas Berggren, IFN och Ekonomihögskolan i Prag, och Jerg Gutmann, Hamburgs universitet och CESifo. Kontakta Niclas Berggren, niclas.berggren@ifn.se, om du vill veta mer.

Niclas Berggren

Kontakt

Tel: 08 665 45 20
niclas.berggren@ifn.se

Glädjeparadoxen

Historien om skolans uppgång, fall och möjliga upprättelse

Glädjeparadoxen.gif

Den här boken, författad av Gabriel Heller Sahlgren och Nima Sanadaji, spårar rötterna till den svenska skolans problem via en djupdykning i forskning och modern historia. På 1800-talet slog den progressiva utbildningsfilosofin igenom, med fokus på glädje, elevdemokrati och elevledd undervisning. Problemet var bara att den nya pedagogiken inte fungerade som det var tänkt. Forskningen tyder inte på att elever lär sig mer när de har roligt.

Läs mer

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se