Working Paper No. 1270

Measuring Entrepreneurship: Do Established Metrics Capture High-Impact Schumpeterian Entrepreneurship?

Identifiering och stimulans av framgångsrikt entreprenörskap kräver nya mätmetoder

Publicerad: 3 april 2019Antal sidor: 45Nyckelord: Billionaire entrepreneurs; High-impact entrepreneurship; Innovation; Institutions; Schumpeterian entrepreneurship; Self-employment  JEL-koder: L5; M13; O31; P14

Measuring Entrepreneurship: Do Established Metrics Capture High-Impact Schumpeterian Entrepreneurship? Magnus Henrekson och Tino Sanandaji


I denna studie introduceras fyra nya mått på innovationsbaserat och tillväxtorienterat entreprenörskap, som vi tillämpar på 64 länder. Vi visar att tidigare använda mått är missvisande indikatorer på graden av entreprenörskap. Generellt ökat företagande ska därför inte ses som en väg till mer innovativt entreprenörskap.

Trots det stora intresset för entreprenörskap hos forskare, politiker och allmänhet, har det saknats övertygande och rättvisande mått på graden av innovationsbaserat och tillväxtorienterat entreprenörskap, ofta kallat schumpeterianskt entreprenörskap efter nationalekonomen Joseph Schumpeter. Istället har andra lättillgängliga mått som andelen egenföretagare, graden av nyföretagande, andelen företagsägare och andelen anställda i små företag använts som indikatorer på entreprenörskap.

Fyra mått på schumpeterianskt entreprenörskap
Denna studie utvecklar fyra internationellt jämförbara mått på graden av schumpeterianskt entreprenörskap för 64 länder. Måtten avser att på olika sätt försöka mäta förekomsten av nya innovativa företag grundade av en entreprenör som eftersträvar och har potential att få stort genomslag i samhällsekonomin:

  • antal individer per capita som blivit dollarmiljardärer genom att bygga nya företag från grunden
  • venture capital-investeringar som andel av BNP
  • antal storföretag per capita grundade av en entreprenör sedan 1990, och
  • antalet unicorns, dvs. nyligen grundade företag som uppnått ett marknadsvärde på minst en miljard dollar.

För de 64 länderna redovisas också sex ofta använda mått på företagande. Dessa mått – såsom andelen egenföretagare och antalet nya företag per capita – domineras av mindre företag.

Med hjälp av statistisk analys relateras de olika entreprenörskapsmåtten till varandra och till 13 olika institutionella och ekonomiska variabler såsom inkomstnivå, utbildningsnivå och graden av korruption.

Analysen visar att variationen i olika mått mellan länder kan tillskrivas två distinkt åtskilda faktorer där den ena relaterar till schumpeterianskt entreprenörskap och den andra till småföretagsaktivitet. Med undantag av Världsbankens mått på antal nya aktiebolag per capita så framgår att de övriga ofta använda måtten är missvisande indikatorer på graden av innovationsbaserat och tillväxtorienterat entreprenörskap.

Politiska åtgärder bör inriktas på entreprenörer med stor potential
Analysen visar att egenföretagande och innovativt entreprenörskap är två helt olika fenomen. Forskare och politiska beslutsfattare bör därför undvika att se ökat egenföretagande som en väg till mer innovativt entreprenörskap.

I många länder har allt för stort fokus lagts på att skapa goda betingelser för att maximera antalet företag. Istället bör politikåtgärderna riktas mot att ge bättre incitament till schumpeterianskt entreprenörskap av hög kvalitet, dvs. till individer och nya företag som på basis av en innovativ affärsidé har potential att utveckla verksamheter som kan få stor samhällsekonomisk betydelse.


IFN Working Paper nr 1270, "Measuring Entrepreneurship: Do Established Metrics Capture High-Impact Schumpeterian Entrepreneurship?", är författat av Magnus Henrekson, Institutet för Näringslivsforskning (IFN), och Tino Sanandaji, Institutet för ekonomisk-historisk och företagshistorisk forskning, Handelshögskolan i Stockholm. Vill du veta mer? Kontakta Magnus Henrekson, magnus.henrekson@ifn.se.

Magnus Henrekson

Kontakt

Tel: 08 665 4502
magnus.henrekson@ifn.se

Europaperspektiv 2019

EU och nationalstatens återkomst

eu-och-nationalstatens-aterkomst-europaperspektiv-2019.gif

Detta är den tjugoandra årgången av Europaperspektiv. Lars Oxelheim, IFN och Lunds universitet, är en av bokens redaktörer. I nio kapitel diskuterar ledande svenska forskare hur EU påverkar och påverkas av nationalstatens återkomst i Europa. Magnus Henrekson och Özge Öner, IFN, är medförfattare till ett av kapitlen i boken.

Läs mer

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se