Working Paper No. 1276

Does Economic Freedom Boost Growth for Everyone?

Ekonomisk frihet gynnar både fattiga och rika

Publicerad: 2 maj 2019Antal sidor: 30Nyckelord: Economic freedom; Liberalization; Economic growth; Income inequalityJEL-koder: O40; O43; P16

Does Economic Freedom Boost Growth for Everyone? Andreas Bergh och Christian Bjørnskov


Ett positivt samband mellan ökad ekonomisk frihet och ekonomisk tillväxt är väl belagt. Resultaten om hur ekonomisk frihet påverkar inkomstfördelningen är däremot mer motstridiga. När sambandet undersöks med nya data över inkomstutvecklingen visar det sig att ekonomisk frihet är förbunden med ökade inkomster över hela inkomstfördelningen.

Länder med hög ekonomisk frihet kännetecknas av frivilliga byten av varor och tjänster, fri konkurrens och skydd av person och egendom. Inom forskningen förekommer flera index som mäter den ekonomiska friheten i olika länder.

Dessa index har bland annat använts för att påvisa ett positivt samband mellan ekonomisk frihet och ekonomisk tillväxt. När enskilda reformer som ökar den ekonomiska friheten har utvärderats har forskningen i många fall dessutom kunnat visa ett orsakssamband.

Det har emellertid länge varit oklart hur reformer som ökar den ekonomiska friheten påverkar inkomstfördelningen. Studier som undersökt sambandet mellan ekonomisk frihet och inkomstfördelning har gett motstridiga resultat. De flesta av dessa studier har använt den så kallade Ginikoefficienten för att mäta inkomstspridningen.

Denna uppsats visar att det kan vara just därför som resultaten spretat. Om ekonomisk frihet leder till att allas inkomster ökar ungefär lika mycket procentuellt sett, eller om effekten är större för hög- och låginkomsttagare än den är för medelhöga inkomster, är det nämligen inte entydigt hur Ginikoefficienten påverkas.

Olika effekter i demokratier och diktaturer
Denna uppsats undersöker sambandet mellan ekonomisk frihet och inkomstutveckling med nya data. Dessa visar inkomstutvecklingen för befolkningen indelad i kvintiler, det vill säga fem grupper som vardera innehåller 20 procent av befolkningen ordnade från dem med lägst till dem med högst inkomster.

Enligt resultaten samvarierar ekonomisk frihet – i betydelsen stärkt äganderätt, stabilare penningpolitik, ökad konkurrens och mer frihandel – med högre inkomster över hela inkomstfördelningen. Detta tycks gälla både rika och fattiga länder.

Däremot verkar demokratier och diktaturer skilja sig åt. I demokratiska länder är effekten störst för de lägsta och de högsta 20 procenten individer i inkomstfördelningen. I diktaturer är den positiva effekten minst för de rikaste.


IFN Working Paper nr 1276, "Does Economic Freedom Boost Growth for Everyone?", är författat av Andreas Bergh, Lunds universitet och Insitutet för Näringslivsforskning (IFN), och Christian Bjørnskov, Århus universitet och Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Vill du veta mer? Kontakta Andreas Berg, andreas.bergh@ifn.se, mobil: 070 779 0734. 

Andreas Bergh

Kontakt

Mobil: 070 779 0734
andreas.bergh@ifn.se

Christian Bjørnskov

Kontakt

Tel: +45 87 16 48 19
Mobil: +45 20 12 03 84
chbj@econ.au.dk

Glädjeparadoxen

Historien om skolans uppgång, fall och möjliga upprättelse

Glädjeparadoxen.gif

Den här boken, författad av Gabriel Heller Sahlgren och Nima Sanadaji, spårar rötterna till den svenska skolans problem via en djupdykning i forskning och modern historia. På 1800-talet slog den progressiva utbildningsfilosofin igenom, med fokus på glädje, elevdemokrati och elevledd undervisning. Problemet var bara att den nya pedagogiken inte fungerade som det var tänkt. Forskningen tyder inte på att elever lär sig mer när de har roligt.

Läs mer

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se