Working Paper No. 1277

A Meritocratic Origin of Egalitarian Behavior

Osäkerhet om inkomstskillnaders ursprung gör ”meritokrater” mer egalitära

Publicerad: 13 maj 2019Antal sidor: 62Nyckelord: Inequality; Fairness; Redistribution; Responsibility; Performance; Luck; Experiment; SurveyJEL-koder: C91; D63; D81; H23

A Meritocratic Origin of Egalitarian Behavior Alexander W. Cappelen, Johanna Möllerström, Bjørn-Atle Reme och Bertil Tungodden


Personer med meritokratiska rättviseideal upplever inkomstskillnader som legitima om de avspeglar skillnader i prestation, men inte om de enbart beror på tur. Anledningen till att ojämlikheten uppkommit är dock ofta svår att observera i praktiken. ”Meritokraternas” bedömning påverkas därför också av osäkerheten om ojämlikhetens ursprung.

Personer med meritokratiska rättviseideal anser att inkomstskillnader är legitima om avspeglar skillnader i prestation. Denna studie använder en teoretisk modell och flera experiment från Norge och USA för att undersöka ”meritokraters” avvägning mellan rättvisa och jämlikhet, samt effekten av osäkerhet på denna avvägning. Vid stor osäkerhet kan dessa komma att önska en helt jämlik fördelning av inkomster – trots att de alltså är ”meritokrater” och inte ”egalitärer”, vilka aldrig upplever inkomstskillnader som legitima. Men i vilken grad ”meritokrater” gör så beror på hur de balanserar risken att skapa ”fel” inkomstfördelning mot storleken på felet.

Inkomst som signal för prestation
Studiens teoretiska ramverk visar att om skillnader i inkomst signalerar skillnader i prestation så är det mer sannolikt att personer med högre inkomst även är mer högpresterande. En ”meritokrat” kan därmed försöka minimera avvikelser från vad hon anser är en rättvis fördelning genom att behandla dem med hög inkomst som om de med säkerhet vore de mest högpresterande. Hon löper då emellertid risk att avvikelsen blir mycket stor om signalen är felaktig och den mest högpresterande faktiskt har lägst inkomst.

Minimerar ”meritokraten” istället den största möjliga avvikelsen från rättviseidealet, kommer hon att föredra en jämn inkomstfördelning. Osäkerhet om styrkan i signalen från inkomstskillnader kan därmed göra ”meritokrater“ mer benägna att föredra utjämning av inkomster.

Osäkerhet gör ”meritokrater” mer egalitära
I studiens laboratorieexperiment var en majoritet av deltagarna, 75 procent, ”meritokrater” om det inte rådde någon osäkerhet kring ojämlikhetens ursprung. Men med ökande osäkerhet föredrog meritokraterna en mer egalitär fördelning. Bland de övriga var de flesta ”egalitärer”.

Dessa resultat får också stöd i enkätundersökningar. Respondenterna ansåg att inkomster är en imperfekt signal för prestation. Men en stor majoritet tyckte att hårt arbete och talang, men inte tur, är rättvisa kriterier att fördela inkomst efter. Liksom för ”meritokraterna” i laboratoriet ledde ökad osäkerhet till att likabehandling föredras i större utsträckning, men denna tendens skiljer sig mellan Norge och USA. De norska ”meritokraterna” blev ännu mer egalitära i sitt beteende av osäkerhet än de amerikanska.

Studiens resultat ger en möjlig förklaring till varför stödet för egalitära institutioner kan variera mellan länder, även om individerna i sig har samma meritokratiska rättviseideal.


IFN Working Paper nr 1277, ”A Meriocratic Origin of Egalitarian Behavior”, är författat av Alexander W. Cappelen, Norwegian School of Economics, Johanna Möllerström, Georg Mason University och Institutet för Näringslivsforskning (IFN), Bjørn-Atle Reme, Telenor Research och Norwegian School of Economics, och Bertil Tungodden, Norwegian School of Economics. Vill du veta mer? Kontakta Johanna Möllerström på e-post: jmollers@gmu.edu.

Kollektivavtal och lönebildning i en ny tid

Kollektivavtal-framsida.gif

 Kollektivavtal och lönebildning i en ny tid av Lars Calmfors, Simon Ek och Per Skedinger, IFN, samt Ann-Sofie Kolm, Stockholms universitet, analyseras olika sätt att göra lönebildningen mer flexibel. Analysen utmanar den etablerade synen inom partsorganisationerna på hur lönebildningen bör fungera. 

Läs mer

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se