Working Paper No. 1283

Economic Incentives, Home Production and Gender Identity Norms

Ekonomi och könsnormer påverkar hur föräldrar fördelar familjesysslor

Publicerad: 4 juni 2019Antal sidor: 56Nyckelord: Home production; Taxes; Gender identity; Gender gapsJEL-koder: D13; H24; J22

Economic Incentives, Home Production and Gender Identity Norms Andrea Ichino, Martin Olsson, Barbara Petrongolo and Peter Skogman Thoursie


Vi undersöker betydelsen av könsnormer och ekonomiska incitament för hur vab fördelas mellan föräldrar. Detta görs genom att studera om jobbskatteavdraget påverkar hur mammor och pappor fördelar sina vab-dagar mellan sig. Resultaten visar att ekonomiska incitament påverkar hur vab fördelas, men även könsnormer spelar roll.

Många kvinnor i arbetsför ålder yrkesarbetar samtidigt som de tar huvudansvaret för familjens hushållssysslor. Sådant dubbelarbete kan påverka deras karriärmöjligheter samt hälsa. Att kvinnor ändå tar huvudansvaret för hushållssysslor kan bero på både ekonomiska faktorer och könsnormer som dikterar vad som är lämpligt beteende för män och kvinnor.

Jobbskatteavdraget analyseras
Denna studie undersöker hur ekonomiska incitament och könsnormer påverkar hur hushållssysslor fördelas bland svenska småbarnsföräldrar. Vi studerar om jobbskatteavdraget som infördes år 2007 påverkade hur mammor och pappor förder sina vab-dagar. Jobbskatteavdraget sänkte marginalskatten på arbetsinkomst för låg- och medelinkomsttagare. För dessa blev det därför mer ekonomiskt fördelaktigt att yrkesarbeta istället för att vabba.

I vår analys jämförs par där de ekonomiska incitamenten för fördelningen av vab förändrades med par där de ekonomiska incitamenten inte förändrades. Om ekonomiska incitament inte påverkar hur vab fördelas inom par är det konsistent med att könsnormer är viktiga.

Olika effekter beroende på demografisk grupp
Generellt finner vi att småbarnsföräldrar reagerar om en av föräldrarna får en skattesänkning genom att omfördela vab från den som fick en skattesänkning till den som inte fick det. Men betydelsen av ekonomiska incitament tycks skilja sig mellan demografiska grupper samt om det är pappan eller mamman som får en skattesänkning.

Par som har en förstfödd son, är gifta istället för att leva i ett samboförhållande, där mannens inkomst överstiger kvinnans eller där båda föräldrarna har vuxit upp utanför Norden, tenderar att reagera starkare om det är pappan som får en skattesänkning än om det är mamman. De tycks därmed vara mer benägna att reagera på ekonomiska incitament om de är i linje med en traditionell könsfördelning av vab-dagarna.

I de övriga grupperna, dvs med förstfödd dotter, som lever i ett samboförhållande, där kvinnans inkomst överstiger mannens eller i par där åtminstone en av föräldrarna har vuxit upp i Norden, finner vi det motsatta mönstret: paren tenderar att reagera starkare om mamman får en skattesänkning istället för pappan. Dessa skillnader tyder på att även könsnormer spelar roll för hur vab fördelas mellan föräldrar.


IFN Working Paper nr 1283, “Economic Incentives, Home Production and Gender Identity Norms”, är författat av Martin Olsson, Institutet för Näringslivsforskning (IFN), Andrea Ichino, European University Institute, Barbara Petrongolo, Queen Mary University och Peter Skogman Thoursie, Stockholms universitet. Vill du veta mer? Kontakta Martin Olsson, martin.olsson@ifn.se 

Martin Olsson

Kontakt

Mobil: 070 445 1297
martin.olsson@ifn.se

Kollektivavtal och lönebildning i en ny tid

Kollektivavtal-framsida.gif

 Kollektivavtal och lönebildning i en ny tid av Lars Calmfors, Simon Ek och Per Skedinger, IFN, samt Ann-Sofie Kolm, Stockholms universitet, analyseras olika sätt att göra lönebildningen mer flexibel. Analysen utmanar den etablerade synen inom partsorganisationerna på hur lönebildningen bör fungera. 

Läs mer

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se