Working Paper No. 1285

The Collaborative Innovation Bloc: A Reply to our Commentators

Innovationsprocessen är samverkande till sin natur: Svar till våra kommentatorer

Publicerad: 10 juni 2019Antal sidor: 16Nyckelord: Austrian economics; Entrepreneurship; Innovation; Institutions; Schumpeterian entrepreneurship; Spontaneous orderJEL-koder: B53; D20; G32; L23; L26; O33

The Collaborative Innovation Bloc: A Reply to our Commentators Niklas Elert och Magnus Henrekson


I en artikel i Review of Austrian Economics diskuterar vi hur den österrikiska ekonomiska skolan kan bli mer konkret och policyrelevant. Ett symposium som publiceras i samma tidskrift innehåller tre kommentarer till vår ursprungsartikel. Denna artikel är vårt svar till dessa kommentarer.

Den österrikiska skolan analyserar hur kunskap kan översättas till värdehöjande innovationer när den är utspridd bland individer som agerar på marknader under genuin osäkerhet. I vår ursprungsartikel menade vi att den österrikiska analysen av innovationsprocessen ofta är alldeles för abstrakt, vilket gör skolans insikter svåra att översätta i konkreta policyförslag. Om de lånar insikter från den svenska forskningstraditionen kring den experimentellt organiserade ekonomin (EOE) kan ”österrikiska” ekonomer bli mer konkreta kring vilka institutioner som möjliggör innovationsprocessen.

Är EOE tillräckligt konkret?
Budskapet i Per Bylunds och David Lucas kommentarer till vår artikel var att EOE-perspektivet skulle vinna på att kopplas ihop med Oliver Williamsons institutionella analys och med public choice-analys. Vi instämmer på det hela taget med dessa kommentarer och ser det som en naturlig väg framåt för EOE. Författarteamet Nicolai Foss, Peter Klein och Matthew McCaffrey var skeptiska till om EOE verkligen erbjuder den ökade konkretion vi efterlyser. I vårt svar är vi noga med att illustrera hur EOE kan användas för detta ändamål.

Mångfald av färdigheter krävs
EOE:s viktigaste insikt är att en innovationsprocess är samverkande till sin natur, och samarbetena sker inom ramen för vad som i studien benämns innovativa samarbetsblock. Entreprenören, som inom ramen för ett vinstdrivande företag tar innovationen till marknaden, kan vara den som skapar idén bakom innovationen men är för att lyckas beroende av flera kompletterande färdigheter som finns i det innovativa samarbetsblocket. Förutom entreprenörer rör det sig om tidiga och sena finansiärer, nyckelpersonal och kunder. För att innovationer ska ha en god chans att blomstra måste var och en av dessa färdigheter återfinnas i ekonomin i tillräckligt stor omfattning.

Fokus på innovativa samarbetsblock gör den ekonomiska analysen mindre abstrakt och möjliggör identifiering av de specifika politiska förändringar som krävs för att en viss ekonomisk förmåga ska frodas, och för att det ska gå att sammanföra förmågorna i blocket på bästa möjliga vis.

Ett viktigt uppdrag för ”österrikiska” nationalekonomer
I vårt svar betonar vi även att ”österrikiska” ekonomer har de nödvändiga verktygen och begreppen för att visa hur den spontana ordningen kan utvecklas på ett mer välfärdsskapande sätt om nyckelaktörerna i de innovativa samarbetsblocken har de rätta incitamenten. Hårt systematiskt arbete krävs för att visa vilka detaljer i ett visst institutionellt ramverk som hindrar det innovationsbaserade entreprenörskapet att nå sin fulla potential. Vi menar att det bokstavligen finns hundratals artiklar som väntar på att bli skrivna av nationalekonomer som verkar i den österrikiska traditionen. Dessa artiklar skulle kunna bana väg för framväxten av mer innovativa och entreprenöriella ekosystem i ett stort antal länder.


IFN Working Paper nr 1285, "The Collaborative Innovation Bloc: A Reply to Our Commentators", är författat av Niklas Elert och Magnus Henrekson, båda Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Vill du veta mer? Kontakta Niklas Elert, niklas.elert@ifn.se, eller Magnus Henrekson, magnus.henrekson@ifn.se.

Niklas Elert

Kontakt

Tel: 0703-902751
niklas.elert@ifn.se

Magnus Henrekson

Kontakt

Tel: 08 665 4502
magnus.henrekson@ifn.se

Glädjeparadoxen

Historien om skolans uppgång, fall och möjliga upprättelse

Glädjeparadoxen.gif

Den här boken, författad av Gabriel Heller Sahlgren och Nima Sanadaji, spårar rötterna till den svenska skolans problem via en djupdykning i forskning och modern historia. På 1800-talet slog den progressiva utbildningsfilosofin igenom, med fokus på glädje, elevdemokrati och elevledd undervisning. Problemet var bara att den nya pedagogiken inte fungerade som det var tänkt. Forskningen tyder inte på att elever lär sig mer när de har roligt.

Läs mer

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se