Working Paper No. 1286

Can Social Spending Cushion the Inequality Effect of Globalization?

Måste globalisering ge ökad inkomstspridning?

Publicerad: 1 juni 2019Antal sidor: 54Nyckelord: Globalization; Social spending; Income inequalityJEL-koder: I10

Can Social Spending Cushion the Inequality Effect of Globalization? Andreas Bergh, Irina Mirkina och Therese Nilsson


Flera studier pekar på ökad inhemsk inkomstspridning som en oönskad bieffekt av globalisering. Genom att satsa på sociala utgifter som dämpar denna effekt skulle länder kunna åtnjuta globaliseringens fördelar utan att inkomstspridningen ökar. Data tyder dock inte på att någon sådan dämpande effekt finns.

Ökad ekonomisk globalisering innebär att olika länders ekonomier blir alltmer integrerade. Processen drivs både av teknisk utveckling, såsom internets framväxt, och av politiska beslut, såsom frihandelsavtal och sänkta tullar. Forskning pekar på positiva effekter på en rad områden, såsom tillväxt och prispress på grund av ökad konkurrens, men även på jämställdhet och mänskliga rättigheter. Samtidigt visar många studier på ökad inkomstspridning inom länder som följd av globaliseringen. Det har spekulerats i om välfärdsstatens sociala utgifter kan motverka denna effekt.

Ej självklart att välfärdsstaten hjälper
Teoretiskt kan välfärdsstaten påverka sambandet mellan globalisering och inkomstspridning på flera olika sätt. Genom transfereringar omfördelar välfärdsstaten i viss utsträckning mellan rika och fattiga. I minst lika stor omfattning sker dock omfördelningen över livscykeln – från perioder då vi arbetar till perioder då vi är för gamla eller för unga för att arbeta. Beroende på hur globaliseringen påverkar landets ekonomi är det tänkbart att välfärdsstatens omfördelning förhindrar att inkomstspridningen ökar, men det är inte självklart.

Till sociala utgifter räknas även kostnader för utbildning. Skattefinansierad skola och högskola kan göra det lättare för den som blir arbetslös på grund av globaliseringen att hitta ett nytt jobb. Men globaliseringen kan också göra att hög utbildning lönar sig bättre. Inte heller länder som spenderar mycket på utbildning behöver vara mindre sårbara för de krafter i globaliseringen som ökar inkomstspridningen.

122 länder studeras
Vi studerar totala sociala utgifter, samt utbildningsutgifter och hälsorelaterade utgifter separat, för 122 länder under perioden 1970-2010. Det visar sig att ökad ekonomisk globalisering i länder utanför OECD systematiskt samvarierar med ökad inkomstspridning i dessa länder. Vi ser emellertid inga tydliga tecken på att länken mellan globalisering och inkomstspridning skulle vara svagare i länder med högre sociala utgifter.

Tidigare forskning tyder på att sambandet mellan globalisering och inkomstspridning till stor del förklaras av ett antal länder som på kort tid gått från planekonomi till öppna marknadsekonomier och som under denna period fått kraftigt ökad inkomstspridning. Detta bekräftas av vår studie då vi bland OECD-länder inte hittar något samband mellan ekonomisk globalisering och inkomstspridning.

Sammanfattningsvis är det fullt möjligt för länder att dra nytta av globaliseringen utan att inkomstspridningen ökar. Men det tycks inte vara de sociala utgifterna som avgör om ett land lyckas eller inte med detta.


IFN Working Paper nr 1286, "Can Social Spending Cushion the Inequality Effect of Globalization?", är författat av Andreas Bergh, Lunds universitet och Institutet för Näringslivsforskning (IFN), Irkina Mirkina, Lunds universitet, och Therese Nilsson, Lunds universitet och Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Kontakta Andreas Bergh, Andreas.Bergh@ifn.se, mobil: 070 7790734, om du vill veta mer.

Andreas Bergh

Kontakt

Mobil: 070 779 0734
andreas.bergh@ifn.se

Therese Nilsson

Kontakt

Tel: 046 222 4643
Mobil: 073 396 7919
therese.nilsson@nek.l...

Glädjeparadoxen

Historien om skolans uppgång, fall och möjliga upprättelse

Glädjeparadoxen.gif

Den här boken, författad av Gabriel Heller Sahlgren och Nima Sanadaji, spårar rötterna till den svenska skolans problem via en djupdykning i forskning och modern historia. På 1800-talet slog den progressiva utbildningsfilosofin igenom, med fokus på glädje, elevdemokrati och elevledd undervisning. Problemet var bara att den nya pedagogiken inte fungerade som det var tänkt. Forskningen tyder inte på att elever lär sig mer när de har roligt.

Läs mer

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se