Working Paper No. 1287

Retail and Place Attractiveness: The Effects of Big-box Entry on Property Values

Nyetablerad stormarknad ökar bostadspriser på orten

Publicerad: 14 juni 2019Antal sidor: 29Nyckelord: Retail trade; Large retailers; Property values; Place attractiveness; Difference-in-differences estimationJEL-koder: D22; P25; R12; R32

Retail and Place Attractiveness: The Effects of Big-box Entry on Property Values Sven-Olov Daunfeldt, Oana Mihaescu, Özge Öner och Niklas Rudholm


Stormarknader kan leda till att trafik och andra ljud- och miljöföroreningar ökar, men även till positiva ekonomiska effekter. Denna studie visar att de positiva effekterna, mätta som prisökning på bostäder, är större än eller lika stora som de negativa effekterna. Skillnaden i effekter beror på avstånd till varuhuset.

Studien använder etableringen av IKEA-varuhus på fem svenska orter som ett så kallat kvasi-experiment för att identifiera attraktionseffekten vid olika avstånd från varuhuset. Öppnandet av ett IKEA-varuhus på en ort ökar bostadspriser med i genomsnitt 4,4 procent, vilket motsvarar drygt 60.000 kronor. Prisökningens storlek varierar med avstånd till varuhuset, men är inte ens i dess direkta närhet negativ.

Förorening eller bekvämlighet?
Motståndare till exempelvis IKEA:s stormarknader hävdar att de genererar oljud, försämrar miljön samt har bieffekter i form av ökad trafik, nedskräpning och fler brott. Förespråkare hävdar att tillgång till stora detaljhandelsplatser leder till direkta, positiva ekonomiska effekter, till exempel ökad försäljning och fler anställda. Men de leder även till positiva bieffekter: ökad bekvämlighet samt större möjligheter till jämförelse och effektivitet i handeln för dem som bor i stormarknadens närhet.

I teorin påverkar både negativa och positiva bieffekter individers benägenhet att köpa en bostad i närområdet till en stormarknad. Då försäljningspriser på bostäder speglar individernas samlade värdering av dessa effekter, så utnyttjar författarna förändringar i bostadspriser i samband med öppnandet av ett IKEA-varuhus för att fånga effekten av stormarknader på en orts attraktionskraft.

Avstånd till stormarknad spelar roll
Studien visar att stormarknader i genomsnitt har en positiv påverkan på ortens attraktionskraft. Men effekten är icke-linjär i avståndet till varuhuset. Prisförändringen antar en inverterad U-form med en lång svans. För bostäder närmast IKEA tar de negativa och positiva effekterna ut varandra, medan bostäder på 1,5 km avstånd i genomsnitt ökar med knappt 7 procent i pris efter varuhusets etablering. Den positiva effekten fortsätter att öka upp till ett avstånd på 2 km, men planar därefter långsamt ut till cirka 2 procent vid avståndet 10 km.

Författarnas slutsats är att stormarknaders negativa effekter på attraktionskraft snabbt avtar med ökat avstånd, medan de positiva effekterna är stora och avtar mycket långsamt. Då ett IKEA-varuhus vanligtvis är den största detaljvaruhandlaren på en ort, kan effekterna ses som en övre gräns för effekten av ett nytt varuhus. Effekterna är större, och mer ihållande, än i tidigare studier av dagligvaruhandel, vilket tyder på att stormarknader som IKEA har större positiva bieffekter trots att de besöks mer sällan.


IFN Working Paper nr 1287, ”Retail and Place Attractiveness: The Effects of Big-box Entry on Property Valuesy”, är författat av Sven-Olov Daunfeldt, Handels forskningsinstitut och Högskolan Dalarna; Oana Mihaescu, Handels forskningsinstitut; Özge Öner, Institutet för Näringslivsforskning och Jönköping International Business School; och Niklas Rudholm, Handels forskningsinstitut. Vill du veta mer? Kontakta Özge Öner, ozge.oner@ifn.se.

Özge Öner

Kontakt

Tel: 08 665 4519
oo263@cam.ac.uk

Glädjeparadoxen

Historien om skolans uppgång, fall och möjliga upprättelse

Glädjeparadoxen.gif

Den här boken, författad av Gabriel Heller Sahlgren och Nima Sanadaji, spårar rötterna till den svenska skolans problem via en djupdykning i forskning och modern historia. På 1800-talet slog den progressiva utbildningsfilosofin igenom, med fokus på glädje, elevdemokrati och elevledd undervisning. Problemet var bara att den nya pedagogiken inte fungerade som det var tänkt. Forskningen tyder inte på att elever lär sig mer när de har roligt.

Läs mer

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se