Working Paper No. 1289

Multiple Births, Birth Quality and Maternal Labor Supply: Analysis of IVF Reform in Sweden

Svensk reform av provrörsbefruktning gav positiva resultat

Publicerad: 25 juni 2019Antal sidor: 66Nyckelord: IVF; Fertility; Maternal health; Neonatal health; Career penalty; Human capital formationJEL-koder: J13; I11; I12; I38; J24

Multiple Births, Birth Quality and Maternal Labor Supply: Analysis of IVF Reform in Sweden Sonia Bhalotra, Damian Clarke, Hanna Mühlrad och Mårten Palme


Sverige är ett gott exempel inom den reproduktiva hälso-och sjukvården. Socialstyrelsens nya riktlinjer för provrörsbefruktning har haft stora positiva effekter, som förbättrad barnhälsa samt minskade risker för komplikationer vid förlossning och förbättrade arbetsmarknadsutfall för mödrar.

I denna studie undersöks effekten av de nya riktlinjer kring provrörsbefruktning (IVF) som infördes i Sverige år 2003. Socialstyrelsens nya riktlinjer innebar att standardförfarandet vid IVF-behandling är att enbart återföra ett embryo, så kallad en-embryoåterföring, eller single embryo transfer (SET), istället för två-embryoåterföring, double embryo transfer (DET). Denna reform skedde i samband med publiceringen av ett flertal medicinska studier som visade att graviditetsfrekvensen för IVF-behandlingar kunde bibehållas vid återförande av ett enda embryo istället för två.

Nya riktlinjerna används för att skatta effekten
I studien används en kvasiexperimentell skattningsmetod. Vi jämför utfall för IVF-födslar före och efter de nya riktlinjerna med utfall för icke IVF-födslar före och efter riktlinjerna. Detaljerade svenska data från flera olika register används för perioden 1998 till 2007. Med informationen från dessa register kan vi följa mödrar och deras barn över tid.

Stora fördelar för individen och samhället
Vi finner att reformen ledde till en minskning av andelen tvillingfödslar med 63 procent. Studien visar även att reformen ledde till starkt förbättrad hälsa vid födelsen för barn födda efter IVF. Detta minskade det genomsnittliga gapet i hälsa med 53 procent mellan barn födda efter IVF-behandling och efter vanlig befruktning.

Gynnsamma effekter kan påvisas för nästan alla hälsoindikatorer, som ökad födelsevikt, färre för tidigt födda, minskad dödlighet och färre antal sjukhusnätter under första levnadsåret. Resultaten visar även på förbättrade arbetsmarknadsutfall för mödrarna tre år efter födseln.

Reformen minskade gapet i arbetsmarknadsutfall mellan mödrar med och utan IVF-befruktning med 85 procent. Till exempel ledde reformen till en lägre grad av sjukersättning och ökad inkomst från förvärvsarbete. Vidare finner vi att komplikationer för mödrar, i form av antal akuta kejsarsnitt, minskade.

De skattade effekterna i studien är betydande och visar att en mer omfattande användning av SET kan leda till stora samhällsekonomiska vinster i form av förbättrad hälsa för spädbarn och mödrar samt bättre arbetsmarknadsutfall för de senare. Resultaten har policyrelevans eftersom andelen IVF-födslar i dag överstiger 3 procent i flera industrialiserade länder och andelen två-embryoåterföringar är höga i länder som Storbritannien och USA. 


IFN Working Paper nr 1289, "Multiple Births, Birth Quality and Maternal Labor Supply: Analysis of IVF Reform in Sweden", är författat av Hanna Mühlrad, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus/Karolinska Institutet och Institutet för Näringslivsforskning (IFN), Stockholm, Sonia Bhalotra (Department of Economics, University of Essex), Damian Clarke (Department of Economics, Universidad de Santiago de Chile), och Mårten Palme (Stockholms universitet). Vill du veta mer? KOntakta Hanna Mühlrad, hanna.muhlrad@ifn.se

Glädjeparadoxen

Historien om skolans uppgång, fall och möjliga upprättelse

Glädjeparadoxen.gif

Den här boken, författad av Gabriel Heller Sahlgren och Nima Sanadaji, spårar rötterna till den svenska skolans problem via en djupdykning i forskning och modern historia. På 1800-talet slog den progressiva utbildningsfilosofin igenom, med fokus på glädje, elevdemokrati och elevledd undervisning. Problemet var bara att den nya pedagogiken inte fungerade som det var tänkt. Forskningen tyder inte på att elever lär sig mer när de har roligt.

Läs mer

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se