Working Paper No. 1296

Import Demand Elasticities Based on Quantity Data: Theory, Evidence and Implications for the Gains from Trade

Större nytta med internationell handel än man tidigare trott

Publicerad: August 5, 2019Antal sidor: 39Nyckelord: Model selection; Partial identication; Trade elasticity; ArmingtonJEL-koder: F10; F12; F14

Import Demand Elasticities Based on Quantity Data: Theory, Evidence and Implications for the Gains from Trade Shon Ferguson och Aaron Smith


Denna studie undersöker olika metoder för att skatta importefterfrågans priskänslighet. Skattningar påverkas i hög grad av om man använder data på handelsflödets värde eller dess kvantitet. Importefterfrågan är mer priskänslig med kvantitetsdata. Dessa resultat tyder också på att nyttan med frihandel är större än man tidigare trott.

Efterfrågan av importerade varor och tjänster är känslig för förändrade importpriser. I de flesta fall minskar efterfrågan när priset stiger. Man kan definiera importefterfrågan som handelsflödets värde, i kronor, eller handelsflödets kvantitet, i exempelvis ton. Importefterfrågans priselasticitet definieras som den procentuella minskningen i importefterfrågan av en vara till följd av en ökning i priset med en procent. 

I denna studie skattar vi importefterfrågans elasticitet med data på både handelsvärdena och handelskvantiteterna. Vi analyserar data på tusentals varor importerade i USA 1993–2006­ för att kunna jämföra våra resultat med tidigare studier. De flesta studier använder sig av värdedata. Vi skattar både ett övre och ett lägre gränsvärde för varje importvaras elasticitet, samt en så kallad punktelasticitet som ligger mitt emellan gränsvärdena.

Empirin är konsistent med teorin
Resultaten från skattningarna tyder på att de övre gränsvärdena för importefterfrågans elasticitet samt punktelasticiteten är lägre när man skattar dem med kvantitetsdata istället för data på handelsvärdena. De lägre gränsvärdena är däremot lika oavsett om man använder sig av kvantitets- eller värdedata. Dessa empiriska resultat överensstämmer med ekonometrisk teori som vi också utvecklar i uppsatsen.

Tre gånger större nytta
Det faktum att importefterfrågan är mer priskänslig skattad med kvantitetsdata innebär i handelsmodeller att nyttan med frihandeln är större jämfört med tidigare studier som istället använder värdedata. Nyttan med frihandel är större när elasticiteten är lägre eftersom det är svårare för konsumenter att ersätta importvaror med inhemska varor. Vi finner att nyttan med befintlig frihandel jämfört med en hypotetisk situation utan någon import till USA år 2000 är tre gånger större om man använder sig av kvantitetsdata istället för värdedata.

Vilka data ska man skatta med?
Våra resultat tyder på att forskarnas val mellan kvantitets- och värdedata kan få stora konsekvenser. Vi rekommenderar att forskare använder kvantitetsdata för att skatta importefterfrågans priselasticitet om mätfelen i dessa data generellt är små eller mindre än i värdedata.


IFN Working Paper 1296, "Import Demand Elasticities Based on Quantity Data: Theory, Evidence and Implications for the Gains from Trade", är författat av Shon Ferguson, Institutet för Näringslivsforskning, och Aaron Smith, University of California, Davis. Vill du veta mer? Kontakta Shon Ferguson på shon.ferguson@ifn.se.

Shon Ferguson

Kontakt

Tel: 08 665 4523
shon.ferguson@ifn.se

Kollektivavtal och lönebildning i en ny tid

Kollektivavtal-framsida.gif

 Kollektivavtal och lönebildning i en ny tid av Lars Calmfors, Simon Ek och Per Skedinger, IFN, samt Ann-Sofie Kolm, Stockholms universitet, analyseras olika sätt att göra lönebildningen mer flexibel. Analysen utmanar den etablerade synen inom partsorganisationerna på hur lönebildningen bör fungera. 

Läs mer

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se