Working Paper No. 1298

Should We Worry about the Decline of the Public Corporation? A Brief Survey of the Economics and External Effects of the Stock Market

Är färre noterade bolag skäl till oro?

Publicerad: 28 juni 2019Antal sidor: 36Nyckelord: External effects; Growth; Productivity, Real effects; Stock marketJEL-koder: G10; G30; L10; L50

Should We Worry about the Decline of the Public Corporation? A Brief Survey of the Economics and External Effects of the Stock Market Nikita Koptyug, Lars Persson och Joacim Tåg


Antalet noterade bolag har minskat i flera OECD-länder. Mot denna bakgrund analyserar vi aktiemarknadens roll i samhället. Vår slutsats är att aktiemarknaden fyller en viktig funktion och att det finns vissa skäl till oro gällande kapitaltillförsel, bolagsstyrning och aktieägarkapitalism om alltför få företag är noterade.

Aktiemarknaden är egentligen två marknader. På primärmarknaden får onoterade företag kapitaltillskott, befintliga ägare likviditetstillskott och investerare når nya placeringsalternativ. Detta står i kontrast till handeln på sekundärmarknaden, vilken skapar likviditet för aktieägarna, underlättar prisbildningsmekanismen för företagsstyrning samt ger investerare bättre diversifieringsmöjligheter.

Man kan alltså säga att institutionen aktiemarknaden fyller en viktig roll genom att minska transaktionskostnader och säkerställa såväl trovärdig informationsspridning som effektiv koordinering av investerare och företag.

En marknad med externa effekter
Vår översikt lyfter fram att aktiemarknaden kan ha både positiva och negativa externa effekter.

  • För det första kan växande företag få tillgång till finansiellt kapital, vilket ökar företagsinvesteringar och förbättrar produktmarknadskonkurrensen.
  • För det andra förbättras bolagsstyrningen då aktieprissignaler kan ge information om stora beslut som företagsledningen planerar att ta.
  • För det tredje kan en aktiv aktiemarknad bidra till att bygga upp stöd för aktieägarkapitalism som i sin tur uppmuntrar företagsvänlig politik och bättre investerarskydd.

Det kan även finnas negativa externa effekter. Målkonflikter och informationsproblem mellan ägare och ledning kan leda till kortsiktighet och institutionellt korsägande kan leda till ökad marknadsmakt. Detta kan i längden drabba anställda, konsumenter och småsparare.

Komplexa effekter
Utifrån vår genomgång drar vi två slutsatser om den nedåtgående trenden i antalet noterade aktiebolag världen över.

För det första är det sannolikt att den senaste tidens nedgång i antalet noterade bolag avtar. Vår bedömning är att i dagens samhälle spelar aktiemarknaden en central roll för att tillhandahålla och omfördela kapital. Det är därför osannolikt att aktiehandeln i publika aktiebolag skulle försvinna helt. Att vara ett noterat bolag behöver inte vara rätt för varje enskilt företag, men det kommer att vara rätt för många företag i vissa perioder av deras utveckling.

Vår andra slutsats är att det trots detta kan finnas skäl till viss oro. Komplexiteten i de effekter aktiemarknaden ger upphov till gör det svårt att sammanväga den totala samhällsekonomiska effekten av färre noterade företag. Vår sammantagna bedömning är dock att det finns en risk att det minskande antalet noterade bolag kan leda till minskade investeringar, lägre löner, högre konsumentpriser samt en sämre näringslivspolitik.


IFN Working Paper nr 1298, "Should We Worry about the Decline of the Public Corporation? A Brief Survey of the Economics and External Effects of the Stock Market" är författat av Nikita Koptyug (Institutet för Näringslivsforskning), Lars Persson (Institutet för Näringslivsforskning) samt Joacim Tåg (Institutet för Näringslivsforskning). Vill du veta mer? Kontakta Lars Persson via e-post på lars.persson @ifn.se.​

Lars Persson

Kontakt

Tel: 08 665 4504
lars.persson@ifn.se

Joacim Tåg

Kontakt

Tel: 08 665 4524
joacim.tag@ifn.se

Nikita Koptyug

Kontakt

Tel: 08 665 45 82
nikita.koptyug@ifn.se

Kollektivavtal och lönebildning i en ny tid

Kollektivavtal-framsida.gif

 Kollektivavtal och lönebildning i en ny tid av Lars Calmfors, Simon Ek och Per Skedinger, IFN, samt Ann-Sofie Kolm, Stockholms universitet, analyseras olika sätt att göra lönebildningen mer flexibel. Analysen utmanar den etablerade synen inom partsorganisationerna på hur lönebildningen bör fungera. 

Läs mer

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se