Working Paper No. 1300

Education and Health: Long-run Effects of Peers, Tracking and Years

Utbildningsreformer påverkade elevernas hälsa

Publicerad: 21 oktober 2019Nyckelord: Health returns to education; School tracking; Peer effectsJEL-koder: I12; I18; I26

Education and Health: Long-run Effects of Peers, Tracking and Years Martin Fischer, Ulf-G Gerdtham, Gawain Heckley, Martin Karlsson, Gustav Kjellsson och Therese Nilsson


Vi undersöker effekterna av utbildning på hälsa med hjälp av två parallella skolreformer i Sverige. Båda reformerna utökade undervisningstiden, medan en av dem dessutom förändrade sammansättningen av elever. Vi finner att ytterligare skolår förbättrade hälsan, men förändringen i elevsammansättningen ledde till negativa hälsoeffekter.    

Det finns en stark korrelation mellan utbildning och hälsa, men vi har begränsad kunskap om det är ett orsakssamband och resultaten från kvasiexperimentella studier pekar åt olika håll. En möjlig förklaring till de blandade resultaten är skillnader i utbildningskvalitet.

Skolreformer består ofta av flera olika delar, där utökad studietid endast är en av flera komponenter som kan påverka hälsan på olika sätt. Kvalitetsaspekter, såsom sammansättningen av elever, nivågruppering och förändringar i läroplanen kan också påverka hälsan.   

Vårt bidrag är att vi kan separera mellan kvantitets- och kvalitetsaspekter i utbildningen och studera deras respektive inverkan på hälsoutfall.

Flera skäl att förvänta sig ett samband
Det finns flera skäl att förvänta sig ett samband mellan utbildning och hälsa. Utbildning kan påverka hälsan genom att utbildning ger kunskap. Men hälsan kan även påverkas därför att utbildning påverkar individens ekonomiska resurser och preferenser.

Vidare finns skäl att tro att sammansättningen av skolkamrater, nivågruppering och innehållet i läroplanen spelar roll. Exempelvis kan elevsammansättningen i en klass inverka på spridningen av hälsoinformation, eller påverka sociala normer avseende rökning och hälsobeteenden.

Data från historiska arkiv
Vi använder oss av två kvasi-experiment för att studera vilka hälsoeffekter som uppstår av ytterligare ett år i skola respektive förändrad nivågruppering, vilket förändrade sammansättningen av elever. Från historiska arkiv har vi samlat in material om när svenska kommuner utökade den obligatoriska skolgången i folkskolan från sju till åtta år. Denna reform, som endast innebar en förändring i kvantiteten av undervisningstiden, pågick parallellt med den så kallade enhetsskolereformen.

Den senare reformen innebar att kommuner övergick till en nioårig grundskola och övergav systemet med nivågruppering där elever kunde välja en mer akademisk utbildningsinriktning och börja realskola efter fjärde eller sjätte klass. Enhetsskolereformen påverkade således utbildningskvantiteten på samma sätt som den parallella åttaårsreformen, men påverkade även kvalitativa aspekter av utbildningen.

Med information om tidpunkten för när kommuner implementerade de två olika reformerna kan vi särskilja mellan hälsoeffekter från de olika förändringarna som skedde. Båda reformerna genererade en betydande ökning i mängden utbildning, 0,25 respektive 0,52 år.

Den rena åttaårsreformen ledde till positiva hälsoeffekter i form av minskad dödlighet 65 år efter reformen och bättre självskattad hälsa. Samtidigt tyder resultaten på att de kvalitativa delarna i övergången till enhetsskola, med förändrad elevsammansättning, resulterade i sämre hälsa.


IFN Working Paper nr 1300, "Education and Health: Long-run Effects of Peers, Tracking and Years”, är författat av Martin Fischer, Karolinska institutet, Ulf G Gerdtham, Lunds universitet, Gawain Heckley, Lunds universitet, Martin Karlsson, University of Duisburg-Essen och Therese Nilsson, Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och Lunds universitet. Vill du veta mer? Kontakta Therese Nilsson.

Therese Nilsson

Kontakt

Tel: 046 222 4643
Mobil: 073 396 7919
therese.nilsson@nek.l...

Kollektivavtal och lönebildning i en ny tid

Kollektivavtal-framsida.gif

 Kollektivavtal och lönebildning i en ny tid av Lars Calmfors, Simon Ek och Per Skedinger, IFN, samt Ann-Sofie Kolm, Stockholms universitet, analyseras olika sätt att göra lönebildningen mer flexibel. Analysen utmanar den etablerade synen inom partsorganisationerna på hur lönebildningen bör fungera. 

Läs mer

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se