Working Paper No. 1301

The Economics of Change and Stability in Social Trust: Evidence from (and for) Catalan Secession

Hur påverkade Kataloniens utbrytningskonflikt den sociala tilliten?

Publicerad: 4 november 2019Antal sidor: 44Nyckelord: Social trust; Secession; Social change; StabilityJEL-koder: H77; R50; Z13

The Economics of Change and Stability in Social Trust: Evidence from (and for) Catalan Secession Christian Bjørnskov, Miguel Ángel Borrella-Mas ooch Martin Rode


Mot bakgrund av Kataloniens utbrytningskonflikt undersöker vi konsekvenser av social tillit och dess bestämningsfaktorer. Vi finner att tillitsnivån inte är högre i Katalonien än i resten av Spanien, men att denna nivå ökade efter att självständighet blev ett verkligt alternativ år 2014.

Frågan om Kataloniens utbrytning har nyligen fått stor internationell uppmärksamhet i media, där debatten domineras av de politiska och legala aspekterna av en folkomröstning om regionens självständighet från Spanien. Den katalanska utbrytningen och kollisionen med spansk nationalism är dock inte ett nytt fenomen – snarare en lång tradition som präglat spansk politik.

Två tankesätt
Utbrytningskonflikten domineras av två olika tankesätt. Å ena sidan finns de som hävdar att det relativt högre sociala kapitalet i det katalanska samhället skulle kunna göra en oberoende republik mer ekonomiskt framgångsrik, mer demokratisk och rättvisare än ett Katalonien under fortsatt spanskt styre.

Å andra sidan hävdar unionisterna att den utbrytningspolitiska processen eldar på fientlighet mellan grupper och skapar en politisk klyfta i samhället som skadar ömsesidig tillit, då en stor andel av det katalanska samhället är emot separation. Dessa två tankesätt är relaterade till de respektive kulturalistiska och institutionella skolorna inom tillitsliteraturen.

Vi testar förklaringsförmågan hos dessa två tankesätt samt bidrar till diskussionen mellan den kulturalistiska och institutionella tillitsskolan genom att besvara två forskningsfrågor. För det första undersöker vi om det katalanska samhället uppvisar olika nivåer på social tillit jämfört med resten av Spanien. För det andra granskar vi huruvida utbrytningsprocessen lett till en förändring i social tillit inom det katalanska samhället jämfört med resten av Spanien.

Svagt empiriskt stöd för de två tankesätten
Vi finner att argumenten både för och emot Kataloniens utbrytning är felaktiga. Trots att katalansk kultur särskiljer regionen i många olika avseenden, visar resultaten tydligt att sociala tillitsnivåer inte är högre i Katalonien jämfört med resten av Spanien. Således skulle ett självständigt Katalonien inte kunna använda några tillitsfördelar för att bygga bättre självständiga institutioner.

Vi finner dessutom en indikation på att tillitsnivån ökat i Katalonien efter 2014, då självständighet från Spanien blivit ett verkligt alternativ. Detta innebär att unionisternas argument att utbrytningskonflikten bidragit till lägre social tillit inte stämmer. Detta kan mycket väl vara ett resultat av en ökad nationalistisk känsla och utryck för Katalonien som separat identitet.

Resultaten kan potentiellt förklaras med att vi faktiskt ser den mentala processen vid nationsbyggandet. Utbrytningskonflikten fungerar här som en katalysator för en gemensam katalansk identitet, vilket både underlättar samarbete och skapandet av formella institutioner för detta samarbete. Den ökade sociala tilliten kan således vara kopplad till (åter)upptäckten av en gemensam identitet som skiljer sig från den i resten av landet.


IFN Working Paper nr 1301, ”The Economics of Change and Stability in Social Trust: Evidence from (and for) Catalan Secession", är författat av  Christian Bjørnskov, Århus universitet och Institutet för Näringslivsforskning (IFN), Miguel Ángel Borrella-Mas, Universidad de Navarra, och Martin Rode, Universidad de Navarra. Vill du veta mer? Kontakta Christian Bjørnskov på e-post: chbj@econ.au.dk

Christian Bjørnskov

Kontakt

Tel: +45 87 16 48 19
Mobil: +45 20 12 03 84
chbj@econ.au.dk

Kollektivavtal och lönebildning i en ny tid

Kollektivavtal-framsida.gif

 Kollektivavtal och lönebildning i en ny tid av Lars Calmfors, Simon Ek och Per Skedinger, IFN, samt Ann-Sofie Kolm, Stockholms universitet, analyseras olika sätt att göra lönebildningen mer flexibel. Analysen utmanar den etablerade synen inom partsorganisationerna på hur lönebildningen bör fungera. 

Läs mer

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se