Working Paper No. 1303

Assimilation Patterns in Cities

Assimileringsprocessen i storstäderna

Publicerad: 19 november 2019Antal sidor: 67Nyckelord: Identity; Agglomeration economies; Cities; Ethnic minorities; WelfareJEL-koder: J15; R14; Z13

Assimilation Patterns in Cities Yasuhiro Sato och Yves Zenou


Individer som tillhör en etnisk minoritetsgrupp gör en avvägning mellan uppskattade kostnader och nytta av assimilering, som bland annat beror på det kulturella avståndet mellan minoritetens och majoritetens normer. Denna studie undersöker hur och varför etniska minoriteter assimilerar sig med eller avvisar majoritetskulturen.

Huruvida individer som tillhör en etnisk minoritetsgrupp bör anamma majoritetsgruppens normer är ett hett samhällshällspolitiskt ämne. Oavsett vad man tycker i denna fråga är det viktigt att förstå mekanismerna bakom beslutet att assimileras.

Eftersom en oproportionerligt hög andel av dem som tillhör etniska minoritetsgrupper bor i storstäder, ofta segregerade från majoritetsgruppen, bör mekanismerna bakom assimileringsbeslutet undersökas ur ett rumsligt perspektiv. Denna studie undersöker hur etniska minoriteter assimilerar sig med eller avvisar majoritetsgruppen, samt hur detta påverkar var de väljer att bosätta sig.

Vad kostar det att assimileras?
Vi utvecklar en teoretisk modell, i vilken individer som tillhör etniska minoritetsgrupper antingen kan välja att avvisa majoritetens normer eller att assimileras. Om de väljer att assimileras så drar de nytta av det i termer av högre produktivitet och inkomster. Modellens förklaring till detta är att produktiviteten i samhället ökar ju mer interaktion med majoritetsgruppen det finns på arbetsmarknaden.

Kostnaden av att assimileras är att ta avstånd från sina ursprungliga kulturella normer. Den kan ses som en omställningskostnad; ju större det kulturella avståndet är mellan den ursprungliga och majoritetens kultur, desto större är kostnaden av att anamma majoritetens kultur. Denna kostnad minskar med andelen från minoritetsgruppen som assimileras. Med andra ord, ju fler individer från ens minoritetsgrupp som väljer att assimileras, desto mindre kostsamt är det att assimileras för den enskilde individen. Huruvida man väljer att assimileras eller ej beror därmed på hur man väger vinsten kontra kostnaden av att assimileras.

Högre inkomster för assimilerade individer
Modellen predikterar därmed att de individer som tillhör etniska minoritetsgrupper och värdesätter inkomst högt, tenderar att assimilera sig i högre grad än de som inte värdesätter inkomst lika högt. Av detta resultat följer att assimilerade individer från minoritetsgrupper har högre inkomster än icke-assimilerade individer. Dock minskar inkomstskillnaden mellan assimilerade och icke-assimilerade individer när den etniska minoritetsgruppen ökar som andel av befolkningen.

Bostadssegregation och assimilering
Resultat från tidigare empiriska studier tyder på ett negativt samband mellan graden av assimilering och bostadssegregation. Ju högre grad av segregation mellan minoritets- och majoritetsgruppen, desto lägre grad av assimilering.

Modellen predikterar att icke-assimilerade individer som har lägre inkomster bosätter sig nära stadskärnan i större utsträckning än assimilerade individer. Individer från etniska minoritetsgrupper som bosätter sig i segregerade områden har lägre inkomster än de som bosätter sig i mindre segregerade områden. Vi finner även att en politik som reducerar transportkostnaderna minskar, snarare än ökar, assimileringen i städer.

Studiens bidrag är att explicit undersöka vilken roll den urbana strukturen har på etniska minoriteters val av assimilering. Studien är huvudsakligen teoretisk och gör inte anspråk på att identifiera empiriska samband mellan assimilering och städernas utformning, men empiriskt stöd för våra slutsatser finns i tidigare studier. Vår teoretiska studie bidrar till en ökad förståelse för mekanismerna bakom assimileringsprocessen i städerna.


IFN Working Paper nr 1303, ”Assimilation Patterns in Cities” är författat av Yasuhiro Sato, University of Tokyo, och Yves Zenou, Monash University och Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Vill du veta mer? Kontakta Yves Zenou på e-post: yves.zenou@monash.edu.

 

Kollektivavtal och lönebildning i en ny tid

Kollektivavtal-framsida.gif

 Kollektivavtal och lönebildning i en ny tid av Lars Calmfors, Simon Ek och Per Skedinger, IFN, samt Ann-Sofie Kolm, Stockholms universitet, analyseras olika sätt att göra lönebildningen mer flexibel. Analysen utmanar den etablerade synen inom partsorganisationerna på hur lönebildningen bör fungera. 

Läs mer

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se