Working Paper No. 1304

Globalization and Populism in Europe

Inget samband mellan populism och ekonomisk globalisering

Publicerad: 19 november 2019Antal sidor: 27Nyckelord: Globalization; Populism; TradeJEL-koder: P16

Globalization and Populism in Europe Andreas Bergh och Anders Gustafsson


Denna uppsats undersöker om ekonomisk globalisering kan förklara varför populistiska partier vuxit sig stora i många västländer. Vi finner inget samband mellan ekonomisk öppenhet och högerpopulistiska partiers valresultat i europeiska länder. Däremot är EU-medlemskap förknippat med större stöd för högerpopulistiska partier.

Det är en vanlig uppfattning att ekonomisk globalisering slår ut jobb och skapar klyftor i västvärlden och att detta förklarar varför populistiska partier växer sig stora. Nya studier har exempelvis visat hur handel med Kina slagit ut jobb i USA, vilket gjort väljarna benägna att rösta på mer extrema politiska kandidater. Liknande effekter har hittats i Europa.

Det är dock inte självklart att dessa resultat kan generaliseras till att ekonomisk globalisering ligger bakom populistiska partiers framgångar. Billig import kan visserligen slå ut jobb och företag på ett ställe, men samtidigt skapa ökade inkomster och sysselsättning någon annanstans i ekonomin.

Samband med både höger- och vänsterpopulism undersöks
Denna uppsats undersöker sambandet mellan ekonomisk globalisering och populism i form av både höger- och vänsterpopulistiska partiers valresultat i 33 europeiska länder sedan 1980. Ekonomisk globalisering mäts som handels- och investeringsflöden mellan länder. Något positivt samband mellan högerpopulism och ekonomisk globalisering går inte att hitta. Däremot tycks vänsterpopulistiska partier vara något mindre i ekonomiskt mer globaliserade länder.

EU tycks göda populism
Ett starkt samband är att EU-länder har större högerpopulistiska partier. Det gäller både när jämförelsen görs före och efter att ett land går med i EU och när medlemsländer jämförs med icke-medlemsländer. Sambandet håller även när man beaktar att populismen generellt ökar över tiden och när hänsyn tas till skillnader i demografi, utbildning och sociala utgifter.

Vårt resultat stämmer väl med det faktum att högerpopulismens retorik i Europa ofta riktas mot EU-projektet och eliten i Bryssel snarare än mot frihandel.

Oklara effekter av större inkomstspridning
Tidigare forskning har visat motstridiga resultat kring hur ekonomisk globalisering påverkar inkomstspridningen inom länder. Enligt vår studie är det inte heller så att populismen växt mer i länder med större inkomstspridning. Om något, tycks stora inkomstskillnader vara förknippade med mindre väljarstöd för högerpopulistiska partier.


IFN Working Paper nr 1304, "Globalization and Populism in Europe", är författat av Andreas Bergh, Lunds universitet och Institutet för Näringslivsforskning (IFN), samt Anders Gustafsson, Örebro universitet och Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Kontakta Andreas Bergh, andreas.bergh@ifn.se eller 070 7790734, om du vill veta mer.

 

Andreas Bergh

Kontakt

Mobil: 070 779 0734
andreas.bergh@ifn.se

Anders Gustafsson

Kontakt

Mobil: 0735 109 755
anders.gustafsson@ifn.se

Kollektivavtal och lönebildning i en ny tid

Kollektivavtal-framsida.gif

 Kollektivavtal och lönebildning i en ny tid av Lars Calmfors, Simon Ek och Per Skedinger, IFN, samt Ann-Sofie Kolm, Stockholms universitet, analyseras olika sätt att göra lönebildningen mer flexibel. Analysen utmanar den etablerade synen inom partsorganisationerna på hur lönebildningen bör fungera. 

Läs mer

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se