Working Paper No. 1311

Corruption, Judicial Accountability and Inequality: Unfair Procedures May Benefit the Worst-Off

Korruption kan gynna dem med lägst inkomst och konsumtion

Publicerad: 16 december 2019Antal sidor: 47Nyckelord: Corruption; Inequality; Institutions; Accountability; Rent-seeking

Corruption, Judicial Accountability and Inequality: Unfair Procedures May Benefit the Worst-Off Niclas Berggren och Christian Bjørnskov


Vi studerar sambandet mellan två mått på institutionell kvalitet – korruption och juridiskt ansvarsutkrävande – och ekonomisk ojämlikhet. Vi finner ett negativt samband mellan korruption och ojämlikhet, medan sambandet mellan juridiskt ansvarsutkrävande och ojämlikhet är positivt. Korruption tycks kunna gynna relativt mindre bemedlade.

En vanlig föreställning är att korruption och andra indikatorer på låg institutionell kvalitet, som när det juridiska systemet inte utkräver ansvar av felande och korrupta jurister, gynnar ekonomiska eliter och missgynnar människor som är mindre bemedlade. Tanken är att personer med resurser använder dessa för att få offentliga beslutsfattare att genomföra förändringar i lagar och regler och för att kringgå dessa på sätt som gynnar de redan rika. Detta skulle innebära att lägre institutionell kvalitet medför större ojämlikhet. Stämmer det? Vi undersöker frågan empiriskt i en länderjämförande studie om hur korruption och juridiskt ansvarsutkrävande förhåller sig till ojämlikhet i inkomster och konsumtion.

Sambanden inte självklara
Den ovan nämnda föreställningen om sambandet mellan korruption och ojämlikhet är inte självklar. Eliten med mycket resurser kan ofta inte genomdriva åtgärder som skapar social oro, utan behöver gynna vissa grupper i samhället för att befästa sin maktposition. Därutöver kan mindre bemedlade ägna sig åt så kallad petty corruption, vilken kan vara omfattande. Det kan handla om att muta lokala makthavare för att få bättre villkor för sitt småföretag, till exempel. Av bland annat dessa skäl kan mer korruption och lägre juridiskt ansvarsutkrävande leda till lägre ojämlikhet.

Omfattande data
Med hjälp av data från 145 länder under tidsperioden 1960–2014 finner vi att korruption är negativt relaterad till ojämlikhet i inkomst och konsumtion, och att juridiskt ansvarsutkrävande är positivt relaterat till dessa typer av ojämlikhet. Mer specifikt: Ju mer korruption, desto högre är inkomst- och konsumtionsandelarna för bottenkvintilen av fördelningarna; och ju mer juridiskt ansvarsutkrävande det finns, desto högre är andelarna för toppkvintilen av fördelningarna.

Orsakssamband kan påvisas
Även om våra resultat ska tolkas med försiktighet vad gäller kausalitet, genomför vi en analys som tyder på kausala effekter i ett visst avseende. Genom att interagera hur stabila de politiska institutionerna har varit i ett land med korruption kan man undersöka hur effekten på ojämlikhet varierar, utifrån idén att långvarig stabilitet ger upphov till så kallad institutionell skleros, det vill säga stelhet, vilket ger större möjligheter för korrupta människor att få sin vilja igenom. I så fall bör relationen mellan korruption och ojämlikhet, oavsett om den är positiv eller negativ, bli starkare ju stabilare de politiska institutionerna är. Om det uppstår någon ytterligare effekt av korruption efter att institutionerna stabiliseras efter större förändringar och sklerosen har satt in menar vi att denna kan förstås som kausal.

Lärdomar för politiskt beslutsfattande
Våra resultat kan förefalla överraskande och vi menar att det gör dem särskilt viktiga. Det är förvisso viktigt i de flesta fall att bekämpa korruption och att stärka det juridiska ansvarsutkrävandet, av såväl etiska, politiska som moraliska skäl. Men det innebär inte att sådana institutionella kvalitetsförbättringar inte kan ha oväntade bieffekter. Vi visar att det föreligger en tydlig risk att ojämlikheten ökar. Det betyder inte att man ska avstå från korruptionsbekämpning, men att man kanske behöver fundera på sätt att motverka fördelningseffekterna för att göra bekämpningen acceptabel och framgångsrik.


IFN Working Paper nr 1311, ”Corruption, Judicial Accountability and Inequality: Unfair Procedures May Benefit the Worst-Off”, är författat av Niclas Berggren, IFN och Ekonomihögskolan i Prag, och Christian Bjørnskov, Aarhus universitet och IFN. Kontakta Niclas Berggren, niclas.berggren@ifn.se, om du vill veta mer.

Niclas Berggren

Kontakt

Tel: 08 665 45 20
niclas.berggren@ifn.se

Christian Bjørnskov

Kontakt

Tel: +45 87 16 48 19
Mobil: +45 20 12 03 84
chbj@econ.au.dk

Kollektivavtal och lönebildning i en ny tid

Kollektivavtal-framsida.gif

 Kollektivavtal och lönebildning i en ny tid av Lars Calmfors, Simon Ek och Per Skedinger, IFN, samt Ann-Sofie Kolm, Stockholms universitet, analyseras olika sätt att göra lönebildningen mer flexibel. Analysen utmanar den etablerade synen inom partsorganisationerna på hur lönebildningen bör fungera. 

Läs mer

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se