Working Paper No. 1316

Money for Nothin’ – Digitalization and Fluid Tax Bases

Digitalisering och flyktiga skattebaser – tid för en ny skattereform

Publicerad: 5 februari 2020Antal sidor: 19Nyckelord: Digital tax; OECD/BEPS; Digitalization; TaxationJEL-koder: H21; H25; H26; H27; O33

Money for Nothin’ – Digitalization and Fluid Tax Bases Mårten Blix och Emil Bustos


Digitaliseringen innebär att vi konsumerar och producerar varor och tjänster på nya sätt, men skattesystemet har inte följt utvecklingen. Flera länder redan har infört en digital skatt och därmed ökat investeringsosäkerheten. Det behövs ett nytt skattesystem som stödjer strukturomvandlingen och underlättar människans anpassning.

Vi diskuterar hur digitaliseringen förändrar betingelserna för beskattning av produkter, företag och individer. Digitaliseringen ökar rörligheten i ekonomin och påverkar därmed förutsättningarna för hur länder finansierar sina offentliga utgifter. Automatiseringen av arbete har länge varit en drivkraft inom tillverkningsindustrin, men påverkar i stigande grad även tjänstesektorn. Allt från ekonomiredovisning till finansiella tjänster kan hanteras av avancerad mjukvara och artificiell intelligens. Mänskligt arbete försvinner förvisso inte men ändrar karaktär och krav ställs på annan kompetens. I många länder har det lett till en utveckling där ”mellanjobben” minskat och skapat så kallad jobbpolarisering.

Skatt på arbete under press
En konsekvens av utvecklingen är ett ökat tryck på offentliga intäkter från skatt på arbete, eftersom mänskligt arbete som regel är väsentligt högre beskattat än kapital. Därutöver möjliggör tekniken att det blir allt enklare att flytta verksamheter och tjänster på ett sätt som minskar företagens skattebörda; det gäller inte minst arbete som organiseras via plattformar eller molntjänster.

Förslag om ändrad bolagsbeskattning
Under hösten 2019 lanserade OECD ett principförslag om ändrad bolagsskatt. Bevekelsegrunden är ett allt starkare tryck på att reformera grunderna i bolagsskatten. Flera länder har uttryckt missnöje över att några multinationella företag gör betydande vinster samtidigt som intäkterna hemfaller det land där värdet av tjänsten eller varan ursprungligen skapats. Skillnaderna i betald bolagsskatt mellan multinationella, framförallt digitala företag, och små verksamheter har också kommit att bli iögonfallande stora.

Internationella Valutafonden (IMF) har karakteriserat utvecklingen som att det internationella skattesystemet är utsatt för ett förändringstryck som saknar historiskt motstycke. En trolig konsekvens av OECD-förslaget är att bolagsskatten omfördelas på ett sätt som inte skett tidigare. För många EU-länder lär det innebära att skatteintäkter flyttar till andra länder och även utanför unionen.

Lättrörliga skattebaser kräver reformer
Den teknologiska utvecklingen gör att skattebaserna blir mer rörliga och därmed mer flyktiga. Om skattesystemet inte reformeras, innebär det därför att skatteintäkterna gradvis eroderas samt att effektivitetsförlusterna i ekonomin blir större. Länder med hög skatt på arbete kommer att ställas inför särskilt stora utmaningar då centrala drivkrafter till lärande och vidareutbildning hålls tillbaka. Det är därför hög tid att skattesystemet reformeras för att stödja strukturomvandlingen och underlätta den omställning som kommer att krävas.


IFN Working Paper nr 1316, "Money for Nothin' – Digitalization and Fluid Tax Bases" är författat av Mårten Blix, Institutet för Näringslivsforskning (IFN), och Emil Bustos, Stockholm School of Economics. Kontakta Mårten Blix, marten.blix@ifn.se, om du vill veta mer.


Referens:

Blix, Mårten and Emil Bustos (2019). "Money for Nothin’ – Digitalization and Fluid Tax Bases". IFN Working Paper No. 1316. Stockholm: Research Institute of Industrial Economics (IFN).

EU och teknologiskiftet. Europaperspektiv 2020

eu-och-teknologiskiftet-(1).gif


Hur kan EU dra nytta av teknologiskiftet? Det är det övergripande temat i årets upplaga av Europaperspektiv, EU och teknologiskiftet. Två kapitel i årets upplaga är skrivna av IFN-forskare.

Läs mer

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se