Working Paper No. 1320

Does a District-Vote Matter for the Behavior of Politicians? A Textual Analysis of Parliamentary Speeches

Påverkar distriktsval politikers beteende?

Publicerad: 24 februari 2020Antal sidor: 32Nyckelord: Party-line; Textual Analysis; Regression Discontinuity; Parliamentary Speeches; VotingJEL-koder: D72

Does a District-Vote Matter for the Behavior of Politicians? A Textual Analysis of Parliamentary Speeches Andreas Born och Aljoscha Janssen


Vi undersöker om distriktsval påverkar tyska parlamentsledamöters beteende i förhållande till partilinjen. Vi finner att distriktsvalda ledamöter inte skiljer sig från sina partikamrater som valts genom partilistor när det gäller tal i parlamentet. Distriktsval tycks dock leda till fler politiker som agerar för sitt distrikt.

Pluralitetsröstning och proportionell representation är de två vanligaste valsystemen genom vilka västliga demokratier väljer sina parlamentsledamöter. Valet av system är relevant inte bara för den politiska processen utan det påverkar även de ekonomiska utfallen i respektive land.

Tidigare forskning visar att distriktsvalda ledamöter agerar för sitt distrikt, medan ledamöter valda genom partilistor agerar mer i linje med partiets allmänna intresse. Genom att använda textanalys och machine learning undersöker vi huruvida beteendet mellan ledamöter som valts in på olika sätt i Tysklands parlament systematiskt skiljer sig åt när det gäller omröstningar och tal.

Inval genom distrikts- och partilistor
Det tyska federala parlamentet består av ledamöter med proportionell representation från ett distrikt eller en partilista. De flesta tyska politiker deltar samtidigt i distriktslistor och partilistor, men ingår bara i parlamentet från en av dessa. Detta gör det möjligt att kvantifiera effekten av ett distriktsval på politikers avvikelse från partiets allmänna linje utifrån flera dimensioner.

För det första undersöker vi om röstbeteendet i parlamentet skiljer sig åt mellan ledamöter som ingår i parlamentet från distriktslistor eller partilistor. För det andra undersöker vi huruvida talen i parlamentet hos dessa ledamöter skiljer sig åt från sina partikamraters samt det egna partiets program.

Stark partidisciplin
Vi finner att parlamentsledamöter som vann ett distrikt marginellt inte skiljer sig åt i sina tal i parlamentet jämfört med parlamentsledamöter som marginellt förlorade ett distrikt och ingick i parlamentet från en partilista. De använder inte heller ord som är närmare eller längre ifrån sitt partis program. Detta betyder att ledamöter som ingår i parlamentet från distriktsvalet inte oftare avviker från partiets linje i termer av tal och röstbeteende i parlamentet. Parlamentssystem med både distriktsvalda och partilistsvalda ledamöter binder samtliga ledamöter till en stark partidisciplin, vilket ofta är fallet i system med relativ representation.

En ledamots tal och röstbeteende i parlamentet samvarierar emellertid med särdrag från det egna distriktet. Detta innebär att distrikt med olika socioekonomiska karaktäristika, huvudsakligen arbetslöshet och utbildningsnivå, väljer olika parlamentsledamöter. En fördel med ett system med både distriktsvalda och partilistsvalda ledamöter är därför att det ger utrymme för olika ekonomiska intressen från heterogena distrikt i parlamentet.


IFN Working Paper nr 1320, “Does a District-Vote Matter for the Behavior of Politicians? A Textual Analysis of Parliamentary Speeches”, är författat av Aljoscha Janssen, Singapore Management University och Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Vill du veta mer? Kontakta Aljoscha Janssen på e-post: aljoscha.janssen@gmail.com.


Referens:

Born, Andreas and Aljoscha Janssen (2020), "Does a District-Vote Matter for the Behavior of Politicians? A Textual Analysis of Parliamentary Speeches". IFN Working Paper No. 1320. Stockholm: Research Institute of Industrial Economics.

EU och teknologiskiftet. Europaperspektiv 2020

eu-och-teknologiskiftet-(1).gif


Hur kan EU dra nytta av teknologiskiftet? Det är det övergripande temat i årets upplaga av Europaperspektiv, EU och teknologiskiftet. Två kapitel i årets upplaga är skrivna av IFN-forskare.

Läs mer

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se