Working Paper No. 1332

Gender and Climate Action

Kvinnor är mer engagerade i klimatfrågor än män

Publicerad: 21 april 2020Antal sidor: 28Nyckelord: Climate change; Public opinion; Gender; Environmental beliefs JEL-koder: H23; O44; Q54; Q58; J16

Gender and Climate Action Niklas Elert och Erik Lundin


Denna uppsats visar att kvinnor inte bara anser att klimatförändringarna kommer att påverka oss mer än vad män tror, men även att kvinnor i högre grad förespråkar statliga styrmedel för att minska klimatpåverkan. Dessutom rapporterar kvinnor i högre utsträckning att de själva har ändrat sitt beteende i syfte att minska sin klimatpåverkan.

I en enkät genomförd av Naturvårdsverket 2018 tillfrågades 1.000 slumpvis utvalda svenskar om deras syn på klimatet. Denna uppsats analyserar tre typer av frågor från enkäten: A) generella frågor om klimatförändringarna, B) respondenternas inställning till olika typer av statliga styrmedel för att minska klimatpåverkningarna, samt C) vad respondenterna själva har gjort i syfte att minska sin klimatpåverkan.

I samtliga frågor fick respondenterna indikera i vilken grad de instämde med olika påståenden. Nedan redovisar vi några av resultaten, där vi har tagit hänsyn till skillnader i bakomliggande faktorer mellan män och kvinnor, exempelvis utbildningsnivå, om personen arbetar inom den offentliga sektorn eller om personen ofta kör bil. 

A. Kvinnor anser att klimatförändringarna kommer att påverka Sverige mer än vad män tror

I den första delen av enkäten fick respondenterna ta ställning om: 1) klimatförändringarna är något som kommer att påverka oss i Sverige, 2) Sverige som land kan göra något för att stoppa klimatförändringarna, samt 3) respondenten själv kan göra något för att stoppa klimatförändringarna.

Vår analys visar bland annat att sannolikheten för att en kvinna ska ange det mest instämmande alternativet (“Ja, absolut”) var 15, 11, respektive 13 procentenheter högre än för män i respektive fråga.

B. Kvinnor är mer positivt inställda till statliga styrmedel för att minska klimatpåverkan

I denna del av enkäten fick respondenterna ta ställning till tre typer av styrmedel med syfte att bromsa klimatförändringen. 1) extra skatter och avgifter på varor och tjänster som orsakar stora klimatpåverkande utsläpp, 2) bidrag till köp av varor och tjänster som minskar klimatpåverkande utsläpp, 3) mer information till hushållen om klimatförändringen för att få dem att välja varor och tjänster som minskar klimatpåverkande utsläpp.

Vår analys visar bland annat att sannolikheten för att en kvinna ska kryssa i det mest instämmande alternativet var 2, 7, respektive 15 procentenheter högre än för män i respektive fråga. Vidare visar vi att det inte finns någon statistiskt säkerställd könsskillnad i den relativa inställningen till något av styrmedlen.

C. Kvinnor har i högre grad än män vidtagit åtgärder för att minska sin klimatpåverkan

I denna del av enkäten fick respondenterna svara på i vilken utsträckning de själva hade vidtagit följande åtgärder i syfte att minska klimatförändringarna: äta mindre kött, källsortera, minska energianvändningen i hemmet, återanvända saker, ändra sitt val av dagliga transporter, samt ändra destinationen för sin semesterresa.

Vår analys visat att kvinnor är mer benägna att vidta samtliga av dessa åtgärder, och sannolikheten för att en kvinna ska kryssa i det mest instämmande alternativet var mellan 2 och 16 procentenheter högre än för män beroende på typ av åtgärd. Det ligger nära till hands att tro att liknande könsskillnader i fråga om policystöd och åtgärder gäller också för andra stora samhällsutmaningar, till exempel pandemier.


IFN Working Paper nr 1332, "Gender and Climate Action2, är författat av Niklas Elert och Erik Lundin, båda Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Kontakta författarna om du vill veta mer: Niklas Elert, niklas.elert@ifn.se, och Erik Lundin, erik.lundin@ifn.se

 


Referens:

Elert, Niklas and Erik Lundin (2020), "Gender and Climate Action". IFN Working Paper No. 1332. Stockholm: Research Institute of Industrial Economics.

Niklas Elert

Kontakt

Tel: 0703-902751
niklas.elert@ifn.se

Erik Lundin

Kontakt

Mobil: 070 752 5847
erik.lundin@ifn.se

EU och teknologiskiftet. Europaperspektiv 2020

eu-och-teknologiskiftet-(1).gif


Hur kan EU dra nytta av teknologiskiftet? Det är det övergripande temat i årets upplaga av Europaperspektiv, EU och teknologiskiftet. Två kapitel i årets upplaga är skrivna av IFN-forskare.

Läs mer

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se