Working Paper No. 1353

What Happens when Municipalities Run Corporations? Empirical Evidence from 290 Swedish Municipalities

Vad kännetecknar kommuner med många kommunala bolag?

Publicerad: 3 september 2020Antal sidor: 23Nyckelord: Municipally owned corporations; Corruption; Arms-length principle; Hybridorganizations; Quasi-privatization; New public managementJEL-koder: D73; H79

What Happens when Municipalities Run Corporations? Empirical Evidence from 290 Swedish Municipalities Andreas Bergh, Gissur Ó Erlingsson och Emanuel Wittberg


Antalet kommunala bolag i Sverige har nästan tredubblats sedan 1970-talet, men antalet varierar kraftigt mellan kommuner. Denna uppsats visar att invånare i kommuner med fler sådana bolag inte är mer nöjda med den kommunala servicen. Däremot har kommuner med många bolag i genomsnitt högre kommunalskatt och associeras med mer uppfattad korruption.

De flesta EU-länder använder i viss utsträckning offentligt ägda bolag för att leverera service till sina medborgare. Detta gäller också på kommunal nivå. Sverige utmärker sig i ett europeiskt perspektiv med att ha ovanligt många kommunala bolag, och har dessutom en konsekvent ökande trend sedan 1970-talet.  Svenska kommuner skiljer sig dock åt i användandet av bolagsformen: åtta kommuner har över 20 kommunala bolag medan sju kommuner har inga alls.

Forskningen delad om bolagens effekter

Internationell forskning tyder på att kommunala bolag kan ge sänkta kostnader genom ett effektivare arbetssätt jämfört med traditionell förvaltningsform. Samtidigt har många forskare betonat problematiska aspekter av bolagisering: svag bolagsstyrning, snedvriden konkurrens, försvårad granskning och försvagat ansvarsutkrävande – med förhöjd risk för korruptionsproblem som tänkbar följd.

Vår undersökning bidrar till forskningen genom att ställa dessa perspektiv mot vararandra, något som inte gjorts tidigare. Med hjälp av data från alla Sveriges 290 kommuner undersöker vi om det finns systematiska skillnader mellan kommuner med olika många kommunala bolag.

Korruption, nöjdhet och skatter

Som indikator på korruptionsproblem använder vi en anonym enkätundersökning om erbjudande och mottagande av mutor. Undersökningen genomfördes av statsvetare och besvarades av över 13 000 kommunfullmäktigeledamöter. I våra analyser används också kommunalskatt och annan officiell statistik över svenska kommuner.

Oavsett om antalet bolag per kommun mäts totalt eller per kommuninvånare är mönstret detsamma: kommuner med fler kommunala bolag har högre kommunalskatt, mer uppfattad korruption – och invånarna där är inte mer nöjda med den kommunala verksamheten.

Vad orsakar vad?

Då undersökningen är en tvärsnittsstudie kan resultaten inte slå fast orsakssambanden. Det kan vara så att kommunala bolag orsakar problem, men det kan också vara så att kommuner med större korruptionsproblem är mer benägna att driva verksamhet i bolagsform. Oavsett vilket, ger resultaten stöd för de teorier som pekar på bekymmersamma aspekter av kommunala bolag. Våra data tyder också på att det är kommuner med fler än 10 bolag som dras med de största problemen.


IFN Working Paper nr 1353, "What Happens when Municipalities Run Corporations? Empirical Evidence from 290 Swedish Municipalities", är författat av Andreas Bergh, Institutet för Näringslivsforskning (IFN), och Lunds universitet, Gissur Ó Erlingsson, Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet, och Emanuel Wittberg, Centrum för kommunstrategiska studier och Institutet för analytisk sociologi, Linköpings universitet. 

Kontakta Andreas Bergh, andreas.bergh@ifn.se, mobil 070 779 0734, om du vill veta mer.


Referens:

Bergh, Andreas, Gissur Ó Erlingsson and Emanuel Wittberg (2020), "What Happens when Municipalities Run Corporations? Empirical Evidence from 290 Swedish Municipalities". IFN Working Paper No. 1353. Stockholm: Research Institute of Industrial Economics (IFN).

Andreas Bergh

Kontakt

Mobil: 070 779 0734
andreas.bergh@ifn.se

EU och teknologiskiftet. Europaperspektiv 2020

eu-och-teknologiskiftet-(1).gif


Hur kan EU dra nytta av teknologiskiftet? Det är det övergripande temat i årets upplaga av Europaperspektiv, EU och teknologiskiftet. Två kapitel i årets upplaga är skrivna av IFN-forskare.

Läs mer

Institutet för Näringslivsforskning, Grevgatan 34 - 2 tr, Box 55665, SE-102 15 Stockholm, Sweden | Tel: +46-(0)8-665 45 00 | info@ifn.se